Litauen, dag 12
Vi gick upp vid 9.30 och åt frukost. Det mesta av packningen hade vi gjort dagen innan och bussen mot Vilnius bar av klockan 11.30. En resa på nästan fem timmar av skumpande. Jag läste min bok, och den läste jag ut under resan hem med planet. Det finns inte mycket att berätta här mer än att Karolina sa kanske lite väl högt på Vilnius flygplats att en man var het. Mannen var svensk. Hysteriskt kul. På Arlanda möttes vi av min far. Eller vi fick vänta en halvtimme. Men han var snäll i alla fall.
The end.
Litauen, dag 11
Efter gårdagens bravader tog vi en välförtjänt sovmorgon för att sedan gå och äta en stor brunch. Efter det gick vi till busterminalen för att köpa bussbiljetter till Vilnius för kommande dags hemresa. Det kändes lite motigt. Litauen är faktiskt inte så pjåkigt som jag till en början trodde. Men nej, Marina, jag står fast vid att det inte är exotiskt. Palanga däremot är en riktigt bra semesterort. Helvärt!
Efter införskaffandet av biljetterna gick vi till stranden för att en sista gång gå till stranden och ta ett dopp. Grejen med att bada i Litauen är att det inte är överdrivet varm i luften, så man vill inte gärna gå ner i vattnet. Och när man väl kommit i, då vill man absolut aldrig gå upp!
Efter badet kilade vi hem och chillade innan vi skulle ut för att äta vår sista middag i Litauen. Vi var ju såklart tvungna att dricka upp all dricka vi hade införskaffat tidigare. Så det var ju obligatoriska drinkar som förtärdes innan vi klädde på oss och gick ut.
Till middag gick vi till ett steak-house där vi åt de mest mättande vi ätit under hela veckan tror jag. Illamående mycket var typ. Men självklart var vi ju tvungna att festa till det dessert sådär sista dagen. Man kan verkligen se hur mycket vi försöker njuta av de gigantiska godsaker vi fick serverat. Jag tror det var första och enda gången jag lämnat kvar något liknande på tallriken, just för att det verkligen inte gick ner.
För att sätta igång matsmältningen gick vi ut för att åka karuseller. Vi åkte den pop-express-liknande karusellen igen, vilket var lika kul denna gång. Sen gick vi till karusellen vi väntat på att åka sen vi kom till Palanga. Nu skäms jag lite, eftersom jag inte kan komma på vad en hette och har ingen bild heller, men den gick ut på att man satt ett bra antal personer på rad och snurrade runt, runt, runt samtidigt som det sprutade vatten på oss. Den var faktisk riktigt äcklig. Nu menar jag på det sättet att man världen inte hade en fast punkt att sätta blicken på och man var aldrig medveten om vad som var upp och ner. Det är nog den enda karusell jag kan säga att jag faktiskt skulle kunna spy av. Grejen var att någon jäkel hade betalat mer, så att vi fick åka längre och vildare.
Sen gick vi hem. Blöta och illamående.
Fortsättning följer, snart
Jag kom på en sak. En ganska viktigt sak. Det är som att inte få se sista avsnittet i The OC eller någon annan skitserie. Hur som helst, jag har inte berättat klart om min Litauenresa. Alla bilder har jag nu återfått så egentligen är det bara att avsluta skiten nu. Men ni ska få hållas lite lite till.
Jag ska inte göra er besvikna.
Litauen, dag 9
Eftersom det ryktades om att det skulle bli riktigt varmt denna dag, gick vi upp ganska tidigt för att komma iväg till stranden. Vi gick åter igen till kvinnoplatsen och där låg vi och stekte oss och tog svalkande bad. Allt var frid och fröjd. Trodde vi. Ganska snart efter att vi lagt oss insåg vi att det blåste ganska rejäla vindar. Det sved nästan på huden när sanden kom farande. Till en liten hjälp byggde vi som en skyddande mur, men det var inte tillräckligt. Istället offrade jag och Karolina chansen att få färg i ansiktet, och gjorde oss till sandmän istället.
Jag tyckte att det var kul att leka sandman, men det var inte ens en fjärdedels miljondel så kul som det var att fota dessa skönheter. Jag väljer att kalla dem för strandade valar. Jag hoppas ni kan förstå varför.
Vi gick faktiskt hem redan vid 14.00, och lite hade vi nog alla bränt oss. Men röd är ju också en färg. När vi kom till rummet vilade vi oss och drack lite drinkar under tiden vi gjorde oss snygga.
Innan middagen gick vi en liten promenad och kollade på lite olika små sevärdigheter som fanns lokalt. Marina berättade historier för oss och hänvisade till olika platser som vi gick på. Under resans gång var hon nästan som en reseledare/guide, vilket var kul eftersom vi fick ut mycket mer av resan än vad vi skulle fått annars.
Till middag åt vi på någon kul restaurang där de hade en standup-komiker, men eftersom det var på Litauiska så skrattade vi lite efteråt eftersom Marina var tvungen att tolka.
Under middagen satt det ett tiotal killar vi ett bord tvärs över restaurangen som flirtade med oss. Vi flirtade tillbaka lite, och fortsatte ha kul i vårt eget lilla sällskap. Efter ett tag kom tre av killarna och slog sig ner vid vårat bord och snart var de fem som trängdes om platser. Då flyttade vi till deras bord och supandet började. Vodkaflaskan roterade och shotarna vart många.
Vi hade faktiskt ganska kul, eller jättekul. Killen i gul t-shirt var en jävla kåtbock som hade en "broken english". Honom skrattade vi väldigt mycket åt, inte med. Vi satt där och efter att vi avslutat allt drickande så gick vi till affärer för att köpa lite vodka som vi skulle ha på grabbarnas rum. (En vind de lånade hos en gammal dam). Där satt vi fram tills dess att klockan närmade sig halv fyra på morgonen. Egentligen finns det lite PG-13 historier att berätta om denna kväll, men jag väljer att utesluta dem. I alla fall för nu.
Jag tyckte att det var kul att leka sandman, men det var inte ens en fjärdedels miljondel så kul som det var att fota dessa skönheter. Jag väljer att kalla dem för strandade valar. Jag hoppas ni kan förstå varför.
Vi gick faktiskt hem redan vid 14.00, och lite hade vi nog alla bränt oss. Men röd är ju också en färg. När vi kom till rummet vilade vi oss och drack lite drinkar under tiden vi gjorde oss snygga.
Innan middagen gick vi en liten promenad och kollade på lite olika små sevärdigheter som fanns lokalt. Marina berättade historier för oss och hänvisade till olika platser som vi gick på. Under resans gång var hon nästan som en reseledare/guide, vilket var kul eftersom vi fick ut mycket mer av resan än vad vi skulle fått annars.
Till middag åt vi på någon kul restaurang där de hade en standup-komiker, men eftersom det var på Litauiska så skrattade vi lite efteråt eftersom Marina var tvungen att tolka.
Under middagen satt det ett tiotal killar vi ett bord tvärs över restaurangen som flirtade med oss. Vi flirtade tillbaka lite, och fortsatte ha kul i vårt eget lilla sällskap. Efter ett tag kom tre av killarna och slog sig ner vid vårat bord och snart var de fem som trängdes om platser. Då flyttade vi till deras bord och supandet började. Vodkaflaskan roterade och shotarna vart många.
Vi hade faktiskt ganska kul, eller jättekul. Killen i gul t-shirt var en jävla kåtbock som hade en "broken english". Honom skrattade vi väldigt mycket åt, inte med. Vi satt där och efter att vi avslutat allt drickande så gick vi till affärer för att köpa lite vodka som vi skulle ha på grabbarnas rum. (En vind de lånade hos en gammal dam). Där satt vi fram tills dess att klockan närmade sig halv fyra på morgonen. Egentligen finns det lite PG-13 historier att berätta om denna kväll, men jag väljer att utesluta dem. I alla fall för nu.
Litauen, dag 8
Denna dag var en torsdag och jag vaknade klockan sex. Efter denna dag hade jag allt svårare att sova på morgonen, vilket i för sig inte nödvändigtvis är en dålig sak.
Hur som helst, denna dag gick vi alla upp relativit tidigt för att gå till stranden, det var hyfsat väder.
Det finurliga med Palangas oerhört exotiska sandstrand var att den var uppdelad i olika delar. Närmast där vi bodde var en helt vanlig del, men fortsatte man någon kilometer norrut kom man till en kvinnodel, sedan kom en dubbeldel igen och efter det kom en mansdel. Vi bestämde oss för att gå till kvinnodelen.
Att entra denna del var som att gå in i en annan värld. Det var nakna kvinnor vart man än såg. Inte bara låg de och stekte, utan nej, de gjorde gymnastik och andra övningar. Nakna. Sen fanns det små stånd där man kunde gå och köpa BH:ar och trosor. Jag kunde först inte tro mina ögon, men även mitt sällskap droppade snart bikiniöverdelen så att brösten kunde få en annan färg än likblek för en gång skull.
Ni uppmärksamma personer såg direkt tanten som står i bakgrunden på fotot av Karolina. Det där var liksom inte en ovanlig syn, inte på den stranden. Man vande sig ganska snabbt, men kul var det. Fast det roligaste var när turister råkade komma fel och skulle korsa stranden. Plötsligt var de liksom omringade av nakna kvinnor, eller valrossar. (Det var mest de äldre som inte hade någon skam i kroppen)
Reaktionerna var olika från man till man. Vissa tittade rakt ner i marken, andra vände och vissa kunde inte hålla sig för skratt. Själv skrattade jag hjärteligt åt de skamsna männen. Nästa bild är en fötydligande bild av "Karolina-bilden".
Frågan är nu. Hur skulle ni reagera om ni såg det här?
Efter strandbravaderna gick vi hem. Jag och Marina bestämde att hyra cyklar ett tag, och vi var ute i två timmars tid. Det var oerhört befriande att faktiskt göra något som gjorde en fysiskt utmattad för en gång skull. Förts cyklade vi i skogen och sedan på stranden. Där hittade vi en fisk som vi sedan åt till middag. Eller okej, det gjorde vi inte, men tanken slog mig.
Efter cykelturen chillade vi hemma ett tag, jag däckade i någon timme. Sen bar det av med en galen taxichaufför till en restaurang där Marinas släkting jobbade. Vi fick god mat och fick smaka på en dryck som hette Gira, det var gjort på bröd.
Efter maten, var vi alla fyllda till brädden. Vi åt mer denna dag eftersom där Marinas släkting enbart får 4 % av vad hon säljer per dag.
Var det kanske dagens goda gärning?
Hur som helst, vi åkte med samma taxichaufför hem och innan han kom hann vi ta lite fina bilder. Ifall vi skulle dö på vägen liksom.
Litauen, dag 7
Denna dag sov vi länge, sen gick vi och åt brunch på något hak. Sedan gick vi en kortis till stranden. Då var klockan typ 15.00, så fick inte de värsta strålarna på oss. Men det var inte jättesoligt heller.
Denna dag tänkte vi ta det ganska lugnt på festfronten. Marina, som var lite bakis, hade längtat hela dagen på att få ta sig en återställande öl. Karolina var bara sliten och jag var egentglien ganska oberörd.
Efter middagen gick vi ganska snart hem, Marina hoppade i kojs för att läsa medan jag och Karolina fick för oss att ha en liten "spa-kväll". Vi hade köpt ansiktsmasker och jag hade snott lite badkulor från en vagn i korridoren.
Vi började med att ta oss ett varmt bad. Mycket mer än det kan jag inte säga. Eller jo det kan jag. Efter ett tag skriker jag ett av de gällste skrik jag någonsin skrikit. Jag trodde Karolina kissade på mig, eftersom jag kände en konstig känsla på benet. Men i själva verket var det "bara" en prutt. Efter det ville jag gå upp.
När vi duschat av oss efter det "uppfriskande" badet smetade vi in ansiktena i våra masker och la oss och tittade på TV. Det program vi uppskattade mest under vistelsen var Celebrity Rehab - with Dr. Drew. Det var ett av de program som inte var dubbat på litauiska eller tyska.
Denna dag tänkte vi ta det ganska lugnt på festfronten. Marina, som var lite bakis, hade längtat hela dagen på att få ta sig en återställande öl. Karolina var bara sliten och jag var egentglien ganska oberörd.
Efter middagen gick vi ganska snart hem, Marina hoppade i kojs för att läsa medan jag och Karolina fick för oss att ha en liten "spa-kväll". Vi hade köpt ansiktsmasker och jag hade snott lite badkulor från en vagn i korridoren.
Vi började med att ta oss ett varmt bad. Mycket mer än det kan jag inte säga. Eller jo det kan jag. Efter ett tag skriker jag ett av de gällste skrik jag någonsin skrikit. Jag trodde Karolina kissade på mig, eftersom jag kände en konstig känsla på benet. Men i själva verket var det "bara" en prutt. Efter det ville jag gå upp.
När vi duschat av oss efter det "uppfriskande" badet smetade vi in ansiktena i våra masker och la oss och tittade på TV. Det program vi uppskattade mest under vistelsen var Celebrity Rehab - with Dr. Drew. Det var ett av de program som inte var dubbat på litauiska eller tyska.
Litauen, dag 6
Det regnade hela morgonen. Jag vaknade ganska tidigt och ick ner en stund till poolen för att simma lite under tiden de andra (Karolina) skulle vakna.
När vi var klara gick vi och åt pizza till frukost och eftersom det fortfarande regnade så beslöt i oss för att gå på bio. Det fick bli Mamma Mia! och jag måste säga att den lyste upp tillvaron markant. Helt och hållet fantastisk.
När bion var slut hade regnet lagt sig, så vi gick till Maxima, köpcentret, där vi köpte alkohol och snaks för att ha på rummet. Sen krökade vi lite lagom och när vi var redo hamnade vi på samma ställe vi var på dagen innan. Enda skillnaden var att denna dag var det en italiensk smörpopsångare och hans dansöser som stod på scen.
Efter konserten var slut beslöt vi oss för att stanna kvar på erotik-tiden. Vi beställde in Champange och satt och njöt. Sedan började showen. Till min stora besvikelse var det bara två unga tjejer som stod och försökte dansa. Inga kläder rykte, men än värre var... de kunde inte dansa. Inte överhuvudtaget.
Men sen började folk att dansa och det vart riktigt kul. Ett tag, när jag ensam satt vid bordet, fick jag min andra beundrare under min vistelse i staden. En italiensk man som jag nu när jag tänker efter inte kommer så mycket ihåg om. Efter ett tag lämnade jag honom för dansgolvet. En sak som förvånade mig lite var att det var så mycket svensk musik som spelades i Litauen. Hur som helst, vi dansade i alla fall mer och kom inte hem förrän vid 3.30.
När vi var klara gick vi och åt pizza till frukost och eftersom det fortfarande regnade så beslöt i oss för att gå på bio. Det fick bli Mamma Mia! och jag måste säga att den lyste upp tillvaron markant. Helt och hållet fantastisk.
När bion var slut hade regnet lagt sig, så vi gick till Maxima, köpcentret, där vi köpte alkohol och snaks för att ha på rummet. Sen krökade vi lite lagom och när vi var redo hamnade vi på samma ställe vi var på dagen innan. Enda skillnaden var att denna dag var det en italiensk smörpopsångare och hans dansöser som stod på scen.
Efter konserten var slut beslöt vi oss för att stanna kvar på erotik-tiden. Vi beställde in Champange och satt och njöt. Sedan började showen. Till min stora besvikelse var det bara två unga tjejer som stod och försökte dansa. Inga kläder rykte, men än värre var... de kunde inte dansa. Inte överhuvudtaget.
Men sen började folk att dansa och det vart riktigt kul. Ett tag, när jag ensam satt vid bordet, fick jag min andra beundrare under min vistelse i staden. En italiensk man som jag nu när jag tänker efter inte kommer så mycket ihåg om. Efter ett tag lämnade jag honom för dansgolvet. En sak som förvånade mig lite var att det var så mycket svensk musik som spelades i Litauen. Hur som helst, vi dansade i alla fall mer och kom inte hem förrän vid 3.30.
Litauen, dag 5
Vaknade tidigt, för att gå ner och simma i hotellpoolen med Karolina. Det vi glömt var att tiden var en timme före. Alltså vaknade vi kanske vid 10, istället för 9.
Sedan åt vi frukost och gick upp och gjorde oss redo för dagen. När vi var klara flyttade vi ner våra väskor till pappas och Marinas rum. Pappa skulle nämligen åka hem och vi tjejer skulle ha hela Palanga för oss själva. Eller något sånt.
När pappa åkt gick vi ner till stranden där vi solade och badade, men efter ett tag började det småregna och molnen vart allt mörkare. Då gick vi hem till hotellet igen.
Efter siestan tog vi taxi till så kallade "Tivoligatan" där vi åt middag och sedan gick på konsert. Det var en Litauisk tjej som hette Simona som sjöng. Jag vet inte riktigt hur känd hon var, men folk sjöng med i hennes sånger i alla fall.
Under konserten fick jag mig min första beundrare. En man som inte förstod att jag inte kunde litauiska eller ryska, och engelska var väl det sista han kunde. Hur som helst, jag fick en ros och jag gav honom mitt mobilnummer. Eller det var vad han trodde. Jag gav min kusins bästa kompis nummer istället. Det gjorde hans dag.
Efter konserten och de avslutade drinkarna gick vi ut på gatan vandrade till den stora bryggan och avslutade kvällen med att åka två olika åkattraktioner. Det var kul. Men innan vi kunde åka någon av dem var vi tvungna att leta upp en toalett. Karolina ville inte riskera att väta byxorna under åkturerna. Jag måste ändå säga. "Man, we're spoild in Sweden!"
Sedan åt vi frukost och gick upp och gjorde oss redo för dagen. När vi var klara flyttade vi ner våra väskor till pappas och Marinas rum. Pappa skulle nämligen åka hem och vi tjejer skulle ha hela Palanga för oss själva. Eller något sånt.
När pappa åkt gick vi ner till stranden där vi solade och badade, men efter ett tag började det småregna och molnen vart allt mörkare. Då gick vi hem till hotellet igen.
Efter siestan tog vi taxi till så kallade "Tivoligatan" där vi åt middag och sedan gick på konsert. Det var en Litauisk tjej som hette Simona som sjöng. Jag vet inte riktigt hur känd hon var, men folk sjöng med i hennes sånger i alla fall.
Under konserten fick jag mig min första beundrare. En man som inte förstod att jag inte kunde litauiska eller ryska, och engelska var väl det sista han kunde. Hur som helst, jag fick en ros och jag gav honom mitt mobilnummer. Eller det var vad han trodde. Jag gav min kusins bästa kompis nummer istället. Det gjorde hans dag.
Efter konserten och de avslutade drinkarna gick vi ut på gatan vandrade till den stora bryggan och avslutade kvällen med att åka två olika åkattraktioner. Det var kul. Men innan vi kunde åka någon av dem var vi tvungna att leta upp en toalett. Karolina ville inte riskera att väta byxorna under åkturerna. Jag måste ändå säga. "Man, we're spoild in Sweden!"
Litauen, dag 4
Som sagt, denna dag packade vi väskorna och tog bilen till Palanga. "Partystaden". På vägen tog vi en liten, liten omväg för att åka till något som kallas för Korsberget. Varför kallas det för det kanske ni undrar? Jo för att det var ett berg av kors. Folk åker till denna plats för att hänga sitt eget kors.
Från början var det så att det inte var tillåtet att vara kristen, så man samlade alla kors på ett och samma ställe. Sedan hamnade även där kors för dem som stupat i kriget, vars kroppar man kanske inte hittat, och nu är det helt jävla sjukt många kors där. Det var liksom kors på kors, kors i stora högar, en korsdal helt enkelt. Kolla in bilderna bara.
Allt jag kommer att skriva om denna dag är nog, efter det här, ganska ofascinerande. Men i alla fall. Vi kom till Palanga, checkade in på hotellet och begav oss ut på en rundvanding. Även här var det en man som en gång ägde hela skiten, men som inte hade råd att bo kvar och han hade ingen arvinge (eller något sånt). Nu tillhörde det i alla fall staten, och det var sjukt fint. Tallskog och grusgångar. Sen åt vi middag, trerätters, för att sedan dra oss tillbaka. Ingen alkohol.
Från början var det så att det inte var tillåtet att vara kristen, så man samlade alla kors på ett och samma ställe. Sedan hamnade även där kors för dem som stupat i kriget, vars kroppar man kanske inte hittat, och nu är det helt jävla sjukt många kors där. Det var liksom kors på kors, kors i stora högar, en korsdal helt enkelt. Kolla in bilderna bara.
Allt jag kommer att skriva om denna dag är nog, efter det här, ganska ofascinerande. Men i alla fall. Vi kom till Palanga, checkade in på hotellet och begav oss ut på en rundvanding. Även här var det en man som en gång ägde hela skiten, men som inte hade råd att bo kvar och han hade ingen arvinge (eller något sånt). Nu tillhörde det i alla fall staten, och det var sjukt fint. Tallskog och grusgångar. Sen åt vi middag, trerätters, för att sedan dra oss tillbaka. Ingen alkohol.
Litauen, dag 3
Efter att ha ätit frukost hos Marinas släktingar åkte vi först till ett fält för att titta på lite flygplan. Jag poserade glatt eftersom det nu huvudsaken var jag som hade hand om kameran.
Efter det åkte vi till en gammal gammal bevarad by. Här snackar vi lika gamla som de husen som står bevarade på Skansen, om inte äldre. Hur som helst, det var coolt. Och det var ännu coolare att det faktiskt bodde människor i den byn. Bilderna får tala för sig.
Efter visten i byn åkte vi till en herrgård med en mark på några tusen hektar, 48 000 om jag minns rätt. Vi vandrade omkring där lite och fick veta att det tidigare bodde massa alkisar där. De hade fått tillgång att bo där. Men nu var stället under renovering och vi såg bara en del av trädgården.
Efter det ska ni inte tro att utfllykten var över. Nej vi åkte sedan hem till Marinas mormors syster och hennes man. Där bjöds vi på kyckling, som hon slaktat och tillagat själv. Det kändes lite motigt att äta, men det gick ner och smakade okej. Inte som kyckling jag tidigare smakat. Vi fick även självodlad potatis, gurka och vin till det. Sedan gick vi med mannen till garaget och kollade på hans maskiner. Han var cool eftersom han hade byggt ett eget flygplan som han brukade glida runt med.
Efter det besöket fick vi äntligen vila. Men snart var det dags för middag vilket åts på någon känd restaurang, som tydligen bara var en korvmoj från början, men som växt och växt. Det var gott och såklart var alkohol inblandad. Vi avslutade kvällen hemma hos släkten igen. Nästa dag packade vi väskorna och begav oss till vårt nästa och sista mål, Palanga.
Efter det åkte vi till en gammal gammal bevarad by. Här snackar vi lika gamla som de husen som står bevarade på Skansen, om inte äldre. Hur som helst, det var coolt. Och det var ännu coolare att det faktiskt bodde människor i den byn. Bilderna får tala för sig.
Efter visten i byn åkte vi till en herrgård med en mark på några tusen hektar, 48 000 om jag minns rätt. Vi vandrade omkring där lite och fick veta att det tidigare bodde massa alkisar där. De hade fått tillgång att bo där. Men nu var stället under renovering och vi såg bara en del av trädgården.
Efter det ska ni inte tro att utfllykten var över. Nej vi åkte sedan hem till Marinas mormors syster och hennes man. Där bjöds vi på kyckling, som hon slaktat och tillagat själv. Det kändes lite motigt att äta, men det gick ner och smakade okej. Inte som kyckling jag tidigare smakat. Vi fick även självodlad potatis, gurka och vin till det. Sedan gick vi med mannen till garaget och kollade på hans maskiner. Han var cool eftersom han hade byggt ett eget flygplan som han brukade glida runt med.
Efter det besöket fick vi äntligen vila. Men snart var det dags för middag vilket åts på någon känd restaurang, som tydligen bara var en korvmoj från början, men som växt och växt. Det var gott och såklart var alkohol inblandad. Vi avslutade kvällen hemma hos släkten igen. Nästa dag packade vi väskorna och begav oss till vårt nästa och sista mål, Palanga.
Litauen, dag 2
Vi gick upp ganska tidigt, gick ner och åt frukost, fixade oss och packade väskorna innan vi checkade ut och begav oss vidare. Jag och Karolina hittade badmössor som vi lekte med under tiden vi städade upp. Vi hade inte varit där i ett dygn ens och det såg redan ut som ett bombnedslag.
Vi satte oss i bilen för att åka till staden Trakai där det låg en gigantiskt borg där en man som skulle ha blivit kung i Litauen bodde för länge sedan, men som polackerna förhindrade.
Vägen dit var inte lätt och vi körde fel många gånger. Det var spänningar i bilen, mellan föraren och kartläsaren. Själv satt jag och läste och Karolina... hon var lite trött.
Borgen var, som sagt, gigantisk. Den hade två delar, hade flera våningar och två stora innegårdar. Vi började med att gå runt den och kom fram till en del saker. Som till exempel att vattenytan måste ha varit högre på den tiden, eftersom det gamla avloppssystemet skulle annars ha givit en och en annan man, en avföringsdusch när någon satte sig på skithuset.
Inne i borgen var inte riktigt som jag förväntat. Min tankar var att mycket skulle vara kvarvarat, men sen så fick man höra att det var ryssarna som förstört och plundrat de flesta ställena i Litauen. Istället fanns det insamlade gamla saker från gamla adelsfamljer och sånt, vilket också var intressant. Men det fanns inglasad mark från den tiden, och de gick alltså bokstavligen på marken, för golv vill jag inte påstå att det var.
V klättrade högre och högre, och pappa och Karolina klagade på höjden och de knarrande trätrapporna. Men efter mycket om och men från deras sida, kom vi upp till högsta våningen.
Efter besökert i Trakai åkte vi till vårt nästa stopp, Marinas hemby. Där träffade vi hennes släktingar och åt middag med dem. Sedan chillade vi hemma hos dem, drack lite för att sedan vandra hem. Det var bäcksvart, inte en lampa tänd. Vi hade bara månen och stjärnorna (och en och annan huslampa) som lyste upp våran väg. Det om något kallar jag coolt!
Vi satte oss i bilen för att åka till staden Trakai där det låg en gigantiskt borg där en man som skulle ha blivit kung i Litauen bodde för länge sedan, men som polackerna förhindrade.
Vägen dit var inte lätt och vi körde fel många gånger. Det var spänningar i bilen, mellan föraren och kartläsaren. Själv satt jag och läste och Karolina... hon var lite trött.
Borgen var, som sagt, gigantisk. Den hade två delar, hade flera våningar och två stora innegårdar. Vi började med att gå runt den och kom fram till en del saker. Som till exempel att vattenytan måste ha varit högre på den tiden, eftersom det gamla avloppssystemet skulle annars ha givit en och en annan man, en avföringsdusch när någon satte sig på skithuset.
Inne i borgen var inte riktigt som jag förväntat. Min tankar var att mycket skulle vara kvarvarat, men sen så fick man höra att det var ryssarna som förstört och plundrat de flesta ställena i Litauen. Istället fanns det insamlade gamla saker från gamla adelsfamljer och sånt, vilket också var intressant. Men det fanns inglasad mark från den tiden, och de gick alltså bokstavligen på marken, för golv vill jag inte påstå att det var.
V klättrade högre och högre, och pappa och Karolina klagade på höjden och de knarrande trätrapporna. Men efter mycket om och men från deras sida, kom vi upp till högsta våningen.
Sen hittade vi lite roliga saker till fångarna som fanns på den tiden.
Efter besökert i Trakai åkte vi till vårt nästa stopp, Marinas hemby. Där träffade vi hennes släktingar och åt middag med dem. Sedan chillade vi hemma hos dem, drack lite för att sedan vandra hem. Det var bäcksvart, inte en lampa tänd. Vi hade bara månen och stjärnorna (och en och annan huslampa) som lyste upp våran väg. Det om något kallar jag coolt!
Hotellrestaurangen
Litauen, dag 1
Okej, nu har jag fått in in bilder på datorn och jag ska härmed befria er från er väntan av att få höra om alla smaskiga dagar jag spenderade i Litauen tillsammans med min far, hans fru Marina och min kusin Karolina.
Det hela började med att vi gick upp klockan 5.15 för att inse att det var lite för tidigt, planet gick inte förrän 8.45.
Efter lite mer än en timme kom vi fram i Vilnius och tog oss direkt till hotellet. Vi bodde på femtonde av tjugofyra våningar, ganska högt upp med andra ord.
När vi hade stadgat oss begav vi oss på rundvandring i staden, men eftersom Marina glömde kameran på hotellet så kan jag inte visa er, utan bara berätta.
Först åt vi äcklig, eller mindre god, mat. Sen gick vi till en känd kyrka och lyckades muta till oss en guidad tur bland alla gravplatser som fanns under kyrkan. Det var riktigt coolt att gå omkring där och se kistor och gravplatser, och få en hel historialektion på det.
Efter det begav vi oss till en borg uppe på ett berg. Det var också coolt.
När vi skulle äta, sällskapade vi Marinas bror och hans flickvän. Vi åt på en ganska fin restaurang men fick desto mindre fin service. Men vi var glada ändå.
När middagen var i magen, tog vi taxi till en mack, där vi köpte massa sprit. Sen åkte vi hem till Marinas bror och drack den spriten innan vi begav oss hem. Alla var lite runda om fötterna, men ändå hamnade vi högst upp på hotellet. Det var ju Skybar och vi skulle checka ut dagen därpå. Jag lärde mig mitt första ord, gräshoppa, vilket var namnet på en drink.
Det hela började med att vi gick upp klockan 5.15 för att inse att det var lite för tidigt, planet gick inte förrän 8.45.
Efter lite mer än en timme kom vi fram i Vilnius och tog oss direkt till hotellet. Vi bodde på femtonde av tjugofyra våningar, ganska högt upp med andra ord.
När vi hade stadgat oss begav vi oss på rundvandring i staden, men eftersom Marina glömde kameran på hotellet så kan jag inte visa er, utan bara berätta.
Först åt vi äcklig, eller mindre god, mat. Sen gick vi till en känd kyrka och lyckades muta till oss en guidad tur bland alla gravplatser som fanns under kyrkan. Det var riktigt coolt att gå omkring där och se kistor och gravplatser, och få en hel historialektion på det.
Efter det begav vi oss till en borg uppe på ett berg. Det var också coolt.
När vi skulle äta, sällskapade vi Marinas bror och hans flickvän. Vi åt på en ganska fin restaurang men fick desto mindre fin service. Men vi var glada ändå.
När middagen var i magen, tog vi taxi till en mack, där vi köpte massa sprit. Sen åkte vi hem till Marinas bror och drack den spriten innan vi begav oss hem. Alla var lite runda om fötterna, men ändå hamnade vi högst upp på hotellet. Det var ju Skybar och vi skulle checka ut dagen därpå. Jag lärde mig mitt första ord, gräshoppa, vilket var namnet på en drink.
