Engelskan

När jag kom hit för några veckor sen hade jag ingen att samtala med på engelska, och således vart det mycket svenska. Jag bor ju med tre svenskar liksom. Till sin höjd låg engelskan på den nivå då man frågade vart man kunde hitta en vara i matbutiken.

Nu har jag börjar prata mer engelska och det känns mer och mer naturligt. Visst, jag inser fortfarande dagligen att jag har en lång väg kvar till att kunna lika bra engelska som svenska, men det finns liksom hopp. Och det som är kul är att dialekten blir bättre och bättre. Idag, när jag vart waxad, tryckte inte vaxtanten att jag hade någon brytning alls. Egoboost på den hurrni.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0