Anger management

Jag har ett jäkla roligt arbete ibland. Ingen dag är egentligen den andra lik, och ingen gamling är den andra lik heller.

För mig är det så givande när man kan komma in genom skalet på någon och, jag vet inte, få denne att le eller kanske till och med skratta, öppna sig en aning. Jag mår bra av det. And that's what I aim for every day.

Sen är det en underbar känsla av att man uppskattas för vad som för mig är lite, men för dem betyder kanske allt. Jag kommer att sakna många av dem när jag reser bort, och jag vet inte hur mycket vykort jag måste skriva under resans gång. Men som sagt, det är så lite.


Idag fick jag en grymt deprimerad tant att skratta och prata. Ni anar inte utmaningen. Jag kände att det var ganska roligt att vara där för en gångs skull, att vi klickade lite. Sen när det var dags att säga god natt så sades följande:

"Vi får se om det är jag som kommer imorgon också. Annars är det Inger som kommer."
"Ja okej, men då hoppas jag att det är Inger som kommer."
"Haha, vadå... jag trodde vi tyckte om varandra?"
"Ja, men jag vill hellre att Inger kommer."


Vad ska man säga... man kan inte vara allas lilla ögonsten.