lägesstatus
Jag ar lyckats reda ut oredan i mitt hår en gång för alla. Typ en halvliter balsam var det som behövdes. Ikväll ska saxen fram en gång för alla också. Detta går inte längre.
Vad mer... jo. Jag sitter på min säng och har en knallröd och kliande kropp. Jag tog en Niacin i förebyggande syfte, så inget kommer åt mig inför resan.
Snackar med Felipe 2 från Rio och Vanessa från LA. Det känns bra nu när jag talar med dem. Och om det inte verkar bättre så hänger Vanessa med mig back to Sweden när tiden är inne. Guld.
Eh, min väska vill aldrig bli färdigpackad heller. Och ont om plats är det. Far.. jag tror nästan jag får dumpa min nya fina sovsäck hemma. Den tar liksom upp en tredjedel av väskan. Detta bestämmer jag imorgon.
Jag måste också sätta mig ner och skriva en massa addresser. Folk har höga förväntingar på en som i regel inte skickar vykort. Men vad ska man göra liksom? To please the crowd är ju vad jag vill göra i framtiden, även om det inte är i samma mening vi snackar om nu.
iPoden har fått i sig lite ny fräsch musik så den ska ljuda härligt på min resa. Låten jag visade i förra inlägget känns som att jag kommer spela sönder ganska mycket. Är det bra så är det.
Natten var planerad att spenderas i min lilla säng här hemma hos mor, men eftersom jag inte fick träffa Dilfen idag så ska han komma och väcka mig imorgon. Det fungerade utmärkt eftersom jag måste hinna hänga lite med en sjuk Gris också. Om hon nu kommer hem från Julshopping någon gång.
Så ser det ut, jag mår fint. Resan har gett mig en kick som sitter i och tanken på att jag slipper se mitt kaosartade sovrum hos mor gör mig bara ännu lyckligare.
Vad mer... jo. Jag sitter på min säng och har en knallröd och kliande kropp. Jag tog en Niacin i förebyggande syfte, så inget kommer åt mig inför resan.
Snackar med Felipe 2 från Rio och Vanessa från LA. Det känns bra nu när jag talar med dem. Och om det inte verkar bättre så hänger Vanessa med mig back to Sweden när tiden är inne. Guld.
Eh, min väska vill aldrig bli färdigpackad heller. Och ont om plats är det. Far.. jag tror nästan jag får dumpa min nya fina sovsäck hemma. Den tar liksom upp en tredjedel av väskan. Detta bestämmer jag imorgon.
Jag måste också sätta mig ner och skriva en massa addresser. Folk har höga förväntingar på en som i regel inte skickar vykort. Men vad ska man göra liksom? To please the crowd är ju vad jag vill göra i framtiden, även om det inte är i samma mening vi snackar om nu.
iPoden har fått i sig lite ny fräsch musik så den ska ljuda härligt på min resa. Låten jag visade i förra inlägget känns som att jag kommer spela sönder ganska mycket. Är det bra så är det.
Natten var planerad att spenderas i min lilla säng här hemma hos mor, men eftersom jag inte fick träffa Dilfen idag så ska han komma och väcka mig imorgon. Det fungerade utmärkt eftersom jag måste hinna hänga lite med en sjuk Gris också. Om hon nu kommer hem från Julshopping någon gång.
Så ser det ut, jag mår fint. Resan har gett mig en kick som sitter i och tanken på att jag slipper se mitt kaosartade sovrum hos mor gör mig bara ännu lyckligare.
Kommentarer
Trackback
