Ett dygn

Ett dygn. Ett dygn gick det innan jag åt som vanligt igen. Som vanligt som i två rostade mackor med ost och marmelad, och fem, sex godisbitar. Eftersom ingen satsade något så går storvinsten på 13047 kronor till mig. Lättförtjänta pengar om ni frågar mig.

Men ni undrar säkert hur allting gick... Jag kände faktiskt ingen skillnad, ett tag sög det till i magen, men that's is. Jag är ganska besviken, mina humörsvängningar är ju, utan försöket, oftare mer svängiga. Jaja, vi får se vad nästa test blir. Om ni har något ni själva inte vågar testa kan ni skriva till mig, för jag är fearless och har en vilja av stål!

Juste, om ni då undrar varför jag slutade bara efter ett dygn kan jag säga att min kusin ville att jag skulle äta för att hon inte skulle känna sig så fet, min mamma tyckte jag var dum i huvudet, min vän sa att det var skadligt och han erbjöd sig laga mat till mig, och dagens födelsedagsbarn sa bara "sluta svält dig".

Ibland måste man offra sig för andra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0