där ser man.

Tydligen har jag fortfarande internet. Dumt av mig att inte kolla upp det tidigare. Men vem bryr sig egentligen?

Jag vet inte vad jag ska säga..
I ärlighetens namn så börjar jag bli uttråkad av att vara värdinna. No offence till honom, han är en trevlig och omtänksam kille. Men jag känner att jag måste hålla mig tillbaka lite i vildheten. Jag vill ut och få all den uppmärksamhet jag vet att jag kan få. Allt det här kommer ut lite fel, men ja, det är lite för mycket "parigt" över luften som råder. Me not like.

Men ikväll går vi ut.
And that I like a lot!
Ses på dansgolvet.

Nu ska jag äta grönsaker och dipp.

bye now.

Dags att lämna caféhålan för denna gång...  nästa update kommer... jag vet inte när. Nu ska jag gå och ha det trevligt. Trevligt. Hej så länge.

Imorgon blir det en dunderutgång.. så om ni vill med:
0762 59 31 57.


Frukost 12.21

Hallå alla. Om det inte var så att jag inte har något internet i lägenheten längre så hade ni fårr lite fler updates. Just nu sitter jag på ett café och äter frukost tillsammans med B. Jag mår bara fint, han är ingen mördare i alla fall. Det är lite trevligt att ha en gäst, även om jag känner lite ansvar för hans vistelse. Men en vecka kan man väl "stå ut".


morrgon

Jag vill bara ligga kvar här i sängen. Fyfasiken vad skönt det är. Men icke. Dags att gå upp och ladda tredje arbetsdagen i rad av tio. Sen så kommer B idag. Det blir fasiken bra det här. Frågan är vad jag ska hitta på att göra så här på en tisdag. Några förslag?

What to do now?

Och så skickade jag hem grabbarna för denna gång. Fast det var trevligt att få lite besök. Men så kommer man på, nu när klockan börjar dra ihop sig, att jag totalt glömt bort (läs: skitit i) att göra alla småsaker. Som städa i rummet, tvätta kläder, tränat och vaxa armhålorna. Jag får väl räkna med att gå och lägga mig vid senast tolv, så om jag är lite effektiv så fungerar allt.

plus two

Nu kommer det snart två till in i dimman.
En av dem gick i min klass. Woo för återföreingar!

And... action!

Random o-oskyldigt beteende på ingång.
Till det toppar vi med en passande film.
Pineapple express.

A call from across the border

Fick nyss ett samtal från B. Hela den här grejen gör mig helt bäng i huvudet. Jag ser fram emot besöket, men nervös är jag. Jag menar senast, och enda gången, vi sågs så var jag ju pissed out of my mind. Men kul ska det bli. Om inte annat så får jag ju öva mig på engelskan.

Tjugosjunde juli

Jag jobbar. Men jag har varit hemma i 50 minuter nu och ska vara kvar i 30 minuter till. Med andra ord. Lugn dag på jobbet.

Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp min planering.
Imorgon kommer killen från London. Jag kallar honom B.
Eftersom vi ska bo i lägenheten så måste jag ta med lite saker som kan behövas, men eftersom jag jobbar till 16 så innebär det att jag måste bära omkring mina saker under tiden. Fast å andra sidan har jag bara en tant kvar att besöka.

Sen ska jag träffa min vän Virre.

16.45 har jag min vaxtid. Det är ju i stan.

hmm..

Jag får nog ta och packa med mig allting i alla fall.
Ja, så får det bli. Tungt.


Hola, qué tal?

God morgon. Idag är det måndag och här är dagsordningen

Jobbar 8-16.
Hjälper en vän i nöd.
Försöker få en waxtid till idag eller imorgon.
Går till banken.
Går ev. till UM. (En fråga i mån av tid)
Städar upp i Bagarmossen.
Handlar något ätbart. (Jag är trött på bullar och godis)


Just sayin'

Alright. Kvällen är avslutad och jag är off to bed.
Fem och en helv timme, sen är det dags att gå upp.
Mor, kan du inte ringa och vara orolig imorgon också?
Jag kommer kanske behöva det.
God natt.


Och btw.
I love you, Man är tamejfan bland de bästa filmer ever made.
Jag har den, så om någon vill se den så kan jag meddela
att jag mer än gärna ser på den ett antal gånger till...
Just sayin'

Hallååå duuuuu!



Tja, sitter här hemma hos Emily och tar det jäävligt lugnt :)
Vi har träffat en dam på S också.
Sonja.



Prankish ahead

Ikväll blir det bus.

O-oskyldigt bus.

tihi*


Rast kvast mast trast last kast

Och så rasten.

En välbehövd kanske. Men kanske inte ändå. Fan jag mår bra. Riktigt bra. Att partaja gör livet lite roligare och enklare att leva. Att jobba gör också livet lite enklare att leva.

Jag håller på att göra upp en plan nu. En plan för hur mitt resande ska se ut. Eventuellt så måste jag stanna kvar i Sverige en till två månader till för att få allt att gå runt sen när jag hoppar på flyget.

Det som grämer mig lite är att jag vill iväg nu. För till hösten om ett år tror jag att jag vet vad jag ska söka till. Pappa, farfar och morfar... ni blir säkert stolta över mig tillslut ska ni se. Men juridik blir det inte för min del. Och Stockholm blir det inte heller. Fast then again... man vet väl aldrig vad som händer under min kommande resa. Jag kanske blir uppäten av en haj.

What's my name again?

Wo wo wooo säger jag bara!

Jag försov mig nästan till jobbet idag, tackar för att man har en mor ibland alltså.

Gårdagen bjöd till rejält. En öl blev typ sju plus några shotar.
Jag kom nog inte ens ihåg vad jag hette när det var dags att vingla hem till lyan tillsammans med Evelyn. Men fasiken vad kul jag hade. Men nu är det jobb. Hörs sen

22.33



Om 11,5 timmar börjar jag jobba. Tio dagar i sträck.
En kvinna måste väl få ha lite kul också.
Ikväll går jag ut och tar en öl.
Skål för det!

Två månader

Det slog mig precis att det var två månader sen jag kom hem från min trip till USA. När jag tänker och framför allt känner efter så är det grymt länge sen. Men det är det inte. Det är lite konstigt hur man kan känna sig som en annan människa när man tänker hur man var då. Och det är stört hur förutsättningarna i livet är det helt motsatta. Men nu ska jag berätta en sak. Jag älskar mitt liv, precis som det är nu och med tanke på allt som vart så skulle jag aldrig gå tillbaka till det som var som jag ens hade chansen. Jag skulle inte ens känna mig frestad att smaka på kakan.


Så, dessa två månader visar att vad som helst kan hända, och att man kan vända allt till det positiva. Vart jag står om två månader är fortfarande oklart, men om jag har allt jag behöver för att inte vara kvar, så kommer jag att vara någon annan stans. Det, om något, är säkert.


Will you marry me?

Jag är sådär lite emot att gifta mig, men när jag ser det här så tror jag fan att ett äktenskap kan sitta fint. Förutsatt att jag får ha ett lika roligt bröllop!



Because I can!



Vågat Emily

För att ta igen alla missade inlägg jag inte givit er under min vecka av teknisk missär så kan jag ju meddela att jag känner mig lite smått vild och galen.

Killen jag träffade i London sista kvällen, som söp ner mig och gjorde min kväll kommer på besök. Redan kommande vecka ser det ut som. Well.. haha, vi hade ju trevligt liksom....


Så, ni får väl hålla koll nu den närmsta veckan.
Han kanske inte är den han utgett sig för att vara.
Och min mamma är inte hemma för att skydda mig heller.


So... I'm back

Home at last!


Huvudvärken är ett faktum. Borde kanske ha tagit av mig solglajorna någon gång av de sex timmar som kördes, men oo vad jag är cool i dem! Annars så är allt så grymt det kan bli.

Ikväll blir det garanterat ett efterlängtat party. Detox-veckan är över och det är bara att köra. Plus att från och med imorgon börjar jobbet igen. Tio dagar i rad är på ingång. Det ni.


Men nu ska man väl försöka hitta något att knapra på. Det är väl lika bra att försöka sig på det här med tre måltider om dagen nu när jag har kört på det i några dagar.

Update från stället med rolig dialekt.

Skåne, kära Skåne.

En kort update för er trogna.

Just nu sitter jag hemma hos mina kusiner i Dalby. Humöret är på topp och kroppen mår så bra den kan. En vit vecka var det sagt, men jag tror att vi kan påstå att jag är tillräckligt i fas för att bara köra ikväll. Fast, tja.... vi får se, ännu en filmkväll med grabbsen är inte så dåligt det heller.

Imorgon åker jag tillbaka till Stugan. Det är skönt där, även om vädret inte varit det roligaste. Jag har gått upp och joggat varje morgon och trots regn och rusk tog jag mig ner tills stranden för att bada. Vatten var hur skönt som helst, typ 20 grader, och jag var helt ensam så långt ögat kunde se.

Annars så kommer jag hem på lördag, party någon?
Nästa vecka börjar jag jobba. På två veckor kommer jag jobba 10 eller 12 dagar, så för er som vill leka så kan jag bara informera att jag mer än gärna gör det, men det krävs lite planering.


Nu ska jag göra mig lite i ordning, sen bär det av för dagen.
Ha en super dag ni med!

yep



Det är så glada vi är.

Heey hoo Let us go

Det är mysterium som har inträffat. Det är kanske inte det mysigaste för er att läsa om, men då kan ni ju se det här som en varning.
 

Jag märkte precis att min p-ring saknas.
Det är inte där och jag har inte tagit ut den.
Misstänkta minnesluckor från London.


Det var bara det. Nu ska vi snart bege oss.
Det bästa är ett jag tror jag sovit över tio timmar inatt. Så jag kan lätt köra bilen, vilket jag fruktade att jag inte skulle vara kapabel till.


Sen fick jag precis veta att mina kusiner befinner sig i stugan. De är sju och vi är fyra, alltså blir vi elva. Plus en katt och plus en ödla. Trångt och mysigt, precis som jag vill ha det. I'm so excited

And off we go for some chillaxin'



Idag beger vi oss till härliga Skåne. Jag har inte varit där på typ tre år nu så jag ser fram emot det riktigt mycket. Och jag ser fram emot alla saker jag ska göra när jag vill och hur jag vill. Att göra saker som bara är för mig. Att få in lite rutiner.

Härliga tider.

You know when you know, you know.

Under min sista kväll i London hände det mer saker än vad jag ens vågar berätta om. Men det jag ville säga nu är att vi fann oss två nya kompisar. Båda från Australien, och åter igen börjar jag kanske luta åt att resa dit och ge dem en liten vist lite senare i år.


Avståndet från The Slug till Australien


Vad framtiden har att erbjuda mig har jag inte den blekaste aning om. Men det bästa sättet att förutspå sin egen framtid är att skapa den själv.

I got you BeBiZ



Den här bilden summerar ganska bra hur bra jag hade det i London.
Jag tänker printa upp en stor kopia och ha den på väggen en vacker dag.


"Girls just wanna have fun"




Detox starts inside

Jag har nu festat varje dag i en vecka och gått upp vid sju varje morgon. Nu ska jag ta det lite lugnt i en välbehövd vecka nere i Skåne. Min kropp gör ont. Mina muskler och mitt skelett ömmar, så jag tror att det är ett tecken på att jag behöver lite lugn och ro. Jag ska läsa en bok, gå strandpromenader, cykla och känna havsbrisen i mitt hår, gå och och jogga genom åkrarna, spela badminton och bara umgås med mina käraste.

**


Som sagt, jag behöver lite lugn nu. Man samtidigt vill jag säga att jag verkligen verkligen har behövt den här perioden av destruktivt beteende! För bättre än vad jag mår nu har jag inte gjort på ett bra tag. Detox för själen. Och jag har kommit att inse hur jäkla tur jag har att ha fått gå igenom det jag gått igenom. Hur mycket jag än ville ha det då, och vill ha det en vacker dag, så vill jag bara ha mig själv just nu. Så jag har mig där jag vill. Nu vill jag bara finna mig på de platser jag vill.


** jag vette fan varför den hamnade på sned.

5.54 am

Okej.. Jag ska upp om en timme.. Jag kan väl lika gärna packa väskan nu och inte sova alls? 

nighty

We didn't get more than two Snakebites.... we got some shots and some redbull vodka as well from some random guy at <the Slug.... I'm leaving this place in maximum tree hours and I'm not mentally ready yet. Damit

I'm too tired and I'm sluddering. Time to wake up in two hours. Help me someone please! I need to close my eyes and fall asleep. And I sure need to forget how bad my english is right now. Night night!

How to do a Snakebite

Första kvällen här, alltså i måndags, satt jag och Isabel och åt middag tillsammans med hennes värdföräldrar. När vi pratade om klubben/puben The Slug som ligger här i Fulham och att australiensarna har infört Snakebites, som alla dricker och blir dyngraka på, fattade jag nada. Sen hamnade jag och min kusin just på The Slug. Det var inte förrän då jag förstod vad de menade med dem där jävla ormbetten. 

När Isabel förklarade vad det var så vågade jag knappt testa. Men en och en halv pund kunde man ju känga upp för att ta seden dit man kom. Efter tre Snakebites mådde jag redigt bra kan jag säga. 

Så nu, för er som vill testa det här recept hemma:


1. Fyll upp ett stort glas med stark lageröl. 
2. Blanda med koncentrerad svartvinbärssaft och cider. 
3. There you go - färdig att spridas i blodet. 


Sen finns det stora varitationsmöjligheter. För er som vill veta mer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Snakebite_(beer_cocktail) 

What will be?

Så... 

Planen för ikväll har två potentiella senarion. 

1. Vi stannar här i Fulham, dricker typ 6 Snakebites var på The Slug och går vidare och dansar på antingen Chateu Sex, Fiesta Havana  eller Bellutchi. Tre klubbar med grymt bra musik och som kommer att vara smäckade med folk. Tydligen är torsdagar den stora utedagen här i London. 

eller...

2. Vi går till The Slug, sveper så många Snakebites vi pallar på så kort tid som möjligt för att sedan åka in till Piccadilly Circus och gå på en klubb där tillsammans med en man (och hans vänner) jag och Isabel träffade På On Anon härom kvällen. Sedan är det efterfest hemma hos honom. 



Hur väljer man? 
 
1. I Fulham vet vi vad vi får - och det är grymt, billigt, och ett stenkast hem. 
2. I Piccadilly vet vi inte vad vi får, vet inte hur mycket pund som försvinner och hur och när vi kommer hem är okänt. Men vi festar med några partyprissar och får lite utlovade gratisdrinkar. 


Ja, hur det blir ikväll återstår och se. Oavsett öde så blir det hur grymt som helst. Det enda jag oroar mig för är hur illa däran jag kommer att vara imorgon när jag beger mig mot planet. Fast det är ett senare problem. Ikväll finns inga bekymmer! 







Just an ordinary day

Idag är det tolvtimmarspasset som gäller med barnen. Efter att vi lämnat 3,5åringen i skolan så åkte vi till Hammersmith med 1,5åringen för att shoppa lite Primark. Jag gled därifrån med två par skor, ett underkläderssätt och ett par skolglajor. Allt detta för 10 pund, värt! 

Lunchen spenderades på McD och sen bar det av hem för att hämta upp 3,5åringen från skolan. Sen spenderade vi en timme i parken, och Gud var det tar på krafter att leka! Men jag skulle kunna tänka mig att ta hand om barn såhär i några månader. Fast nu skulle jag inte vilja ha andra barn än dessa. De är så bedårande! 

Dags att laga middag och ge barnen att kvällbad innan läggdags. Sen är det destructive manner som gäller igen. Eftersom vi inte gick ut igår så är vi båda inställda på det dubbla ikväll. Jag tror jag åker hem full imorgon. Och sen är det en sista utgång med gänget hemma innan jag beger mig till Skåne för att rensa kroppen från alla gifter. Eh, och juste.. Jag ska jobba morgon och förmiddag lördag och söndag också. Way to go Emily! 

Chokladmoffran'

Det slog mig hur extremt mycket choklad jag har smällt i mig den senaste tiden. Ändå går vågmätaren bara neråt. Jag kan väl inte klaga på det egentligen, men jag ska sluta upp med onyttigheternas överdrift och börja äta mer mat. 

Men nu ska jag och Isabel ta oss ett bubbelbad med ansiktsmask och choklad. Lyxigt värre innan vi beger oss till biografen. 

Disneydags

Vi har bakat smulpaj med russin, äpplen, honung och kanel och kollat på Aladdin. Barnen här har precis blivit introducerade till Disney och det känns ganska coolt att vara med när de debuterar med filmerna. Jag kommer ihåg när jag fick Snövit i julklapp för många många år sen. Första gången man ser en Disneyfilm är liksom lite magisk. Eller det tycker i alla fall jag, töntig som jag är. 

Update

Dag två var en lååååång dag. 

Vi passade barn fram till klockan halv ett kanske, sen fick Isabel ledigt resten av dagen. Då begav vi oss in till Marble Arch där vi spenderade lite drygt tre timmar inne på Primark. Trettioåtta pund senare gick vi genom Hyde Park i solen innan vi hoppade på bussen hemåt. På vägen köpte vi med kinamat och efter maten gick vi upp på rummet för att vila lite. Vi hade då redan flängt i tolv timmar, och med tanke på kvällen innan så var det nästan emot oss att stylea till oss och åka in till centrala London. Självklart började det regna och vi gick in på närmsta klubb - On Anon. Där delade vi på en flaska vin, tog en shot och dansade dansade dansade till grym musik. Redan en tid efter klockan ett höll vi på att falla ihop och vi lyckades tajma en buss som tog oss hela vägen hem. Isabel däckade på bussen, jag satt och stirrade dött. 

Idag jobbar Isabel bara till elva och sen bär det av igen. Det kommer att ske lite mer shopping antar jag, speciellt med tanke på att det är utlovat åskväder idag. Annars kan jag ju bara berätta att vi har biljetter till Harry Potter, vilket var det första jag kom och tänka på när min hjärna började spinna igen imorse. 


Denna dag antar jag kommer att bli ännu längre än gårdagen, men vafan, I'm enjoying myself and loving life! Det är nog dags att grunda med en rejäl frukost för att inte dö. 

Sleeping beauti in a sofa

Jag somnade precis på soffan när jag tittade på De 101 dalmatinerna tillsammas med ett åringen. Vaknade av att hon började gråta och nu är det dags att laga lunch. Isabel får eftermiddagen fri, så det bär av till Oxford Street för some serious shopping. Ikväll åker vi in till centrala London för some clubin'. Skulle behöva skjuta in ett power nap någonstans däremellan. Men fasiken vad jag mår bra! 

Good morning

Det är säkert inte en baksmälla, men det är något som sitter i från igår. Men heter det Snake Bites så heter det... Jag har inte ställt mig upp än, men i can feel it. Och snart är det dags för arbete. Eller så beger jag mig ensam till Primark. Äh, vi får se. Oväntat grymt igår för att vara en "lugn" måndag!



London one

The Slug och La fiesta Havana här i Fulham fick stå för kvällens ställe. Snakebites i litervis och dans till de mest sköna låtar. Uppvaktande blickar och trevliga kommentarer av brittiska män. Kväll ett är helt klart godkänt. Nu ska jag lägga mig och skeda med min kusin, om sex timmar är det uppstigning som gäller. Sen är det barnpassning i en tolv timmat. Jag vinglar och konsenterar mig på att skriva korrekt. Jag hoppas jag inte väcker någon nu är jag ska borsta tänderna. 

Snakebites är giftiga grejer alltså. 

woa

Kyckling och sallad ligger i magen och det är dags att rulla.

Update om X antal timmar. 

London at last.

London. Kära London. 
När vi flög in i molnen tänkte jag "det här måste vara himlen". Sen kom jag på att det faktiskt var himlen. Det var ju sjukt vackert och tiden när vi befann oss mitt i molnen stod stilla. Sen stades. Precis som sist jag flög in med skillnaden att då var det natt.. Och tågresan, I've been here before och jag fick till och med hjälpa en tant att hitta rätt. Jag hade ett leende på läpparna och när jag kom fram till Parsons Green och såg min kusin sprang vi mot varandra och jag hoppade upp i hennes armar. Lyckan är fullständig. 

Nu har vi precis badat och nattat barnen. Vi ska väl göra oss i ordning och bege oss ut. Det är måndag och egentligen är det ingen dag man går ut på. Till hennes värdmamma har vi sagt att vi ska gå ut och äta och ta några drinkar. Drinkar bli det. Äta, I don't know. Men vi har ett antal olika alternativ för vad kvällen ska bjuda på. 


Plus att hon visade precis våra Harry Potter biljetter tills på onsdag. 
It just keeps getting better. I might just stay forever. 

Sentimentalt

Tiden är inne för att bege mig till mina morföräldrar som skjutsar ut mig. I mina högtalare ljuder Free Fallin med John Mayer, och jag vill nästan gråta av gläjde i denna stund. Om bara några timmar träffar jag min bästa vän.

I wanna free fall out into nothing...

Tasty

Jag håller på att ta mig en stadig frukost med smörgåsar, yoghurt och kokt ägg. Jag spyr nästan just nu av mätthet. Men jag tänkte att det är bra att grunda väl inför dagen. Om lite mer än nio timmar befinner jag mig på brittisk mark och sen går det nog bara utför. Men det är så det ska vara.





Nej nu jävlar

Det här fungerar ju inte längre.
Min exhalteringshalt är för hög för att jag ska kunna ens röra mig mot sängen. Men jag får väl lura mig själv att jag bara ska lägga mig och läsa, sen ska vi nog allt se att jag somnar på tre microsekunder.

God natt.

...so slowly

Jag och min nya frisyr får väl trotsa kroppen och gå och lägg oss.
Nu är det bara 13,5 timmar kvar.

Rock n Roll!


Okaay ?! Give me a break.

Jag har satt igång med packningen.

- Den Lilla Svarta klänningen
- Ett par jeansshorts
- En t-shirt
- Ett tublinne
- Ett par kilskor
- Ett par sandaler
- Lite underkläder
- Smink och hygienartiklar
- Ett paraply

That's it. Men det känns redan som för mycket.
Som sagt. Some serious shopping. Primark.

Less is more har jag ju hört...

Time goes by...

Om lite mindre än femton timmar går planet. Jag har inte packat och jag har inte en tanke på att gå och lägga mig. Tiden går för långsamt och jag borde kanske se till att sova eftersom det kommer vara en slitsam men helande vecka. Eller så borde jag inte packa. My godness, det är en liten väska och jag vet ju att some serious shopping kommer att råda.

I could have had worse

Det är inte bara jag som är lack. Hoppas hon får den där jäkla bilen såld, för efter att jag raderat allt jag kunnat så känns det riktigt jävla mycket bättre. Hade jag haft pengarna hade jag nog fan köpt bilen av henne, så att hon kunde känna samma känsla som jag.

Och för att den här annonsen gjorde fan min dag...

 

THE WAY WE ROLL!







This is final

Jag har gjort det. Jag har raderat allt jag kan komma på som kan påminna mig om mannen i LA. Allt förutom mina bilder från resan, för de betyder mer än vad han gör. Han finns nu inte längre i min värld, och det är så det ska förbli. Hedanefter så kan jag säga att bloggen inte ska nämna honom igen. Inte för att han har bett mig att inte nämna honom, utan för att jag helt enkelt tänker samla ihop mina splittrade bitar och gå vidare.


something that is good for me

Det är dags att ge sig ut och göra något gott för kroppen för en gång skull. Den senaste tiden har bjudit på mycket alkohol, choklad och dålig sömn och lite näringsrik mat. Jag befarar ju kanske det värsta när det kommer till Londonresan, men vafan. I don't care. Sen så har jag rent hat i kroppen som behöver få komma ut lite. Jag är ingen hatare, men jag hatar nu. Jag tänker inte ens berätta varför, för så lite vill jag ha med den personen att göra. Jag vill nästan spy när jag tänker på det. Så istället för att spy ska jag svettas ut en uns aggression.



En annan bra sak för kroppen idag är att jag ska ta och få mig en klippning. Inget extremt, men kalluffsen som råder behöver sig en genomkörare. Jag behöver liksom få mina förändringar gjorda nu. Inget gammalt ska finnas kvar.


Debaser

Dags att packa väskorna. Min exhaltnivå i kroppen kan få mig att skälva. Ett dygn kvar, sen några dagars av välbefinnande utan dess gränser. Det kommer ju att vara grymt slitsamt också. Eftersom dagarna blir väl för det mesta barnpassning och nätterna galna i Londons klubbar.

Igår vart det en utgång efter jobbet. Inte riktigt vad vi hade i tankarna när jag, Evelyn och Natta hamnade på Debaser. Men jag tycker väl ändå att vi gjorde det roligaste av situationen. Sen snackade vi med två killar från London. Så jag har kirrat guidening till de hetaste ställena.




London, hold on

På måndag kommer jag äntligen härifrån igen. Som sagt, en splittrad kropp som behöver något annat än vardagen som råder. Det är inte det att jag är missnöjd, för jag har det jävligt bra nu också. Jag trivs med mig själv, med de jag tillbringar min tid med, och jobbet är väl okej.. inget långvarit men dessvärre nödvändigt.

Men det är något som inte är rätt, och det stör min balans. Jag har inget ankare som kan hålla mig på plats. Så jag flyter fritt på ett stort hav. Och jag gör det ensam. Jag behöver hitta min hamn och tills dess driver jag runt.


Så på måndag beger jag mig till min bästa vän och kusin där jag kan ligga strandad i några dagar.
LONDON
HERE I COME. Det kommer bli sjukt!

There is no peace and mind

Nu är det snart dags för att lämna mitt rehab för denna gång. Arbetet kallar för sista gången, sen är det ledighet i lite över två veckor. Det är så nära nu att jag har mina Londonbiljetter. Tisdag eller onsdag flyger jag iväg och fyller mitt splittrade liv med ännu lite ny livsgläjde tillsammans med min bästa vän och kusin.

Det känns som att jag måste komma iväg lite för att inte känna att jag bara trampar på samma ställe. Grejen är bara att det inte känns som att jag någonsin kommer att känna någon ro i kroppen igen. Att hem inte betyder känslan av ro längre. Att jag ständigt kommer att fly från det som ska vara mitt hem.

Det är så jag känner nu, och det är en grymt svår och sårande känsla samtidigt som den triggar mig till att göra allt jag vill göra. Och jag kommer ha tid nu, för den här splittdrade människan kommer nog inte ha ro i kroppen för att fatta livsviktiga beslut på ett bra tag.

There's a light at the end of the tunnel

Jag har en känsla i kroppen. Det pirrar lite.
Nu vill jag inte gå och säga att jag har gått och tappat alla känslor jag hade för mannen i LA, men om det finns en annan man som kan få det att pirra i kroppen så är det i alla fall på väg åt rätt håll. För grejen är att komplimanger har jag redan fått i överflöd, men oavsett hur fina de varit och hur glad jag borde bli, så har jag aldrig lyssnat och nästan knuffat bort den som sagt det. Men så nu skriver jag med en annan man. Jag vet inte riktigt var jag ska kalla honom eftersom han också kommer från LA. Jag väntar nog med att säga något om honom. Nu tänker jag bara låta mig känna den bra känslan i kroppen han lyckats frambringa ur mig. Ur kroppen jag trodde var död.

vaken

Jag förstår ju inte varför jag ligger och är vaken. Kom på att jag har legat vaken nu i ett jäkla bra tag. Första gången jag tittade på klockan var den innan 7.00 till och med. Fast jag tror jag kan ha sovit lite till efter det.

Idag bär det definitivt av till Dalarö. Det ska bli hur skönt som helst, men just nu hamnade jag i en svacka som jag måste ta mig ur. Det är svårt att vara på ett ställe där man har all tid i världen till att tänka när man inte riktigt är som man borde i kroppen. Fast å andra sidan har jag människor där, plus att jag tar med mig gitarren.

Råd och hårda ord

Goda råd från Guddan: Tänk på att mannen du tar hem bör vara attraktiv även 25 år senare, när han både snarkar o fiser ljudligt om natten...

Det är goda råd, så jag tackar för dem. Men hedan efter kommer de potentiella män jag drar hem inte stanna länge innan jag ber dem att gå igen. Det är sånt man måste göra klart för dem från början antar jag, annars kan det kanske komma bli jobbigt senare.

Ex. En finns en kille som håller på och smsar och ringer mig några gånger var och varannan dag. Detta utdrag kommer från senaste samtalet. Typ för två timmar sen.

....

- Men kan jag inte få komma hem till dig och värma dig?
- Nej tack, jag är trött och ska upp och åka till Dalarö imorgon..
- Men det är närmare härifrån, du kan ju sova här.
- Neee, jag vill sova i lägenheten...
- Men kan jag inte få följa med till Dalarö då?
- Alltså... min kusin är där.
- Men du är väl inte kär i din kusin?
- Nej, men jag är inte kär i dig heller.
- Det är så lätt att misstolka.
- Vad menar du.
- Ja... jag är kär i dig.
- Nej, du är inte kär i mig.
....
- Men jag ringer dig sen och säger god natt i alla fall.
- Jaha okej.
- Puss puss.
- Hej.


Så nu när jag enbart kan lägga ner min tankeverksamhet på mig själv så måste andra börja gå och lägga ner sin tankeverksamhet på mig också. Det är verkligen inte vad jag vill ha i mitt liv nu. Så hemskt mycket tack, men nej tack. Lägg inte ner sånna tankar på mig, om ni inte verkligen vill såras förståss. För jag tänker bara på mig själv.

Sköna Gröna(n)

Efter att ha varit grymt otaggad och trött så beslutade jag mig för att jag inte kunde banga ur på Grönan i alla fall. Och tackar fan för det, jag har haft en så jäkla kul kväll så att klockorna stannade. I'll tell you all about it med bilder när jag pallar lägga in dem.

Guitar hero

Gitarren är i hamn. En Landola fick det bli. Jag är så grymt taggad på att lägga händerna på den så fort Gitarrläraren strängat om den.

Change of plans

Jag fick precis ett underbart erbjudande som jag inte kunde motstå. Dalarö får ta och vänta tills imorgon för ikväll ska jag gå på Gröna Lund och bugga loss till Barbados. Så dagens roliga, förutom köpet av en gitarr, blir att tänka ut en passande klädsel. Det här blir grymt!

Good day

När jag vaknade klockan tio idag trodde jag att det var natt. Sen när jag insåg att klockan var tio så vart jag nästan glad. Vanligtvis vaknar jag ju klockan 8.00, senast, av mig själv. Men med tanke på att jag somnade förrän efter fyra inatt så är det ju inte mer än sex timmar sömn i alla fall.

Nu har jag diskat upp gårdagens spår och sitter och äter frukost. Om ett tag ska jag träffa Gitarrläraren för att kolla gitarrer. Senare ikväll åker jag nog antagligen ut till Dalarö för ett dygns vila. Hur härligt låter inte det?

Inget jävla 5 över 4 ragg heller

En av de efterhängda, som råkade vara kocken på krogen jag provjobbade på, har precis lämnat ett antal missade samtal på min mobil. Nej tack, jag sover gärna ensam.

Tjö

Snart har man ju varit vaken ett dygn. Jag tror jag ska undvika detta med att gå till sängs. Fast med Redbull-Vodka och en massa choklad när man kommit hem gör ju saken desto svårare. Men det är i alla fall värt ett försök.

Imorgon ska jag nog köpa mig en gitarr så att jag kan öva öva öva. Sen åker jag nog kanske ut till Dalarö. Fast det här med gitarren får vi kanske se. Jag vill very much åka till London, och helst nästa onsdag. Men antalet slantar på kontot så handlar det om prioriteringar. Men jag får väl sova på saken.

Kärlek.



Inget jävla 5 över 3 ragg här inte

Jag skojar inte när jag säger att jag var så grymt otaggad på att gå ut när det började dra ihop sig till midnatt. Men sminket och kläderna var på och gästerna på plats. Ingen återvändo. Utgången var tvungen att ske och jag kände bara att om jag skulle stanna hemma så skulle jag missa något. Jag hade så jävla rätt. Som jag dansade ikväll har jag nog fasiken aldrig flippat förr. Inspirationen fick jag liksom av några Youtube-klipp tidigare under kvällen. GRYMT! Plus att jag hade DJ:n i min hand.

Kul och okul var att det kändes som att varenda kille på klubben försökte sig till något. Men jag som är som jag är, är helt enkelt som jag är. Jag dansar själv. Jag tackar och tar emot de överstarka drinkarna, sippar lite, visar tacksamhet men jag går fortfarande hem själv. Om jag går hem med någon så är det enbart då jag vill, och det är too bad för alla som hoppas på något bara för att man serveras drink efter drink.

Och sen finns det ju sorgliga fall då det är äckliga gubbar som man bara vill slå i ansiktet. Blä alltså. Om jag ber er att gå, så kom inte tillbaka efter 4 minuter. Ursch och blä.


Men summan av kardemumman:
FYFAN VILKEN ÜBERBRA KVÄLL!

Broken faith and waisted breath, photographs are all that's left

Jag är faktisk inne på det här med musik nu. Även om jag inte kan mycket så är det mycket som vill ut. Mycket om vill in. När jag kan några små grunder tänker jag börja skriva. Jag spricker väl snart av allt som skulle kunna komma ut som musik. Men eftersom jag inte kan det här än, så kan ni lyssna på denna låt. För det är väl lite så jag känner just nu.

The Scene Aesthetic - Yes, even stars break


Dagsordningen

Min första lediga dag och jag har varit vaken i 40 minuter redan.
Inte ska jag somna om heller. Jag har massa skoj att ta mig an denna dag.

- Åka till Bagis för att jogga slingan med Uppställaren
- Åka till Tallkrogen för att träffa Gitarrläraren
- Eventuellt åka till Söder för att laga middag med Los Homie
- Eller stanna hemma hos mor för en efterlängtad supé
- Och så en oplanerad utgång

Så ser det ut ja.
Men vafan gör jag nu? Klockan 7.15 liksom.
Det blir att gå upp och träna med gymbollen och äta frulle då.

Btw

Gitarrspelandet idag gick ju fint.. eller not. Vi spelade inte så mycket. Utan vi lyssnade på väldigt mycket musik, sjöng och åt middag. I love music, så är det. Jag älskar att sjunga, jag älskar att dansa och jag älskar att stå på en scen. Jag tänker lära mig spela gitarr som en början. Jag säger inte att musik är vad jag kommer att försörja mig med, men varför inte bara göra det man tycker om. Och jag är inte dålig. Jag är faktiskt ganska bra rättare sagt. Så än en gång det här med att göra det man vill. Jag känner för att lära mig mer om musik just nu. Tur att jag hittade en vän som är grymt musikalisk och som är entusiatisk till att lära mig. Om ett tag (läs: ett bra tag) kommer jag bara behöva ha min gitarr och inget mer, ingen mer. Man kan finna lycka utan att finna "den rätta". Jag tänker helt enkelt finna den rätta i mig.

Just watch me.

Free falling

Dagen är här som jag har väntat på i typ fem veckor nu. Jag trodde det skulle vara lättare vid det här laget, men det är det inte. Kanske till och med tvärt om, det svider förjävligt. Men skillnaden nu är att det inte finns någonting att hålla kvar vid. Det är över nu. Jag har gråtit hjärtat ur mig och behöver det inte längre. Jag kan falla fritt.

Och falla fritt är något jag tänker göra. Jag tänker inte längre bara vilja göra saker, nu är det dags att faktiskt göra dem också. Killen jag olyckligt älskar hade antagligen rätt och jag tänker inte vara rädd för att misslyckas längre. Inte nu när jag inte har något att förlora. Jag tänker våga ta risker och jag tänker strunta i om jag är ensam. Jag tänker sats på det jag faktiskt vill satsa på i alla lägen. Jag tänker falla fritt.

Boombaam

Åskan gick och barnen på gården skriker i kör...

Club impuls

Eh, jag är på väg hem till en kille jag egentligen inte känner. Han ska lära mig att spela gitarr, och även piano om jag vill. Allt for free. Man tar väl emot vad man får liksom.

Grejen är att vi har väl snackat till och från i typ två år. Träffades gjorde vi när årskursen över mig hade mösspåtagning och jag på impuls frågade om jag fick vara med och posera framför kameran. Jag hade bilden på datorn förut men jag har ingen aning om vart den är nu. Men sen i alla fall var han lite väl på, så jag tog avstånd. Men det var då  och nu åker jag och lär mig lite gitarr.


hej

Jag jobbade idag också. Åtta dagar, nu ledig.

Seven days of work is almost over

Efter idag har jag jobbat sju dagar i rad. Sen är jag ledig till på lördag, jobbar helgen och sedan två veckors ledighet. Eller det är så det ser ut nu. I don't mind to work. Sju dagar känns inte heller. Men det har ju inte heller blivit så mycket sömn, så jag   behöver kanske vila ut lite. Annar har jag två ganska chilla jobb med trevliga arbetskompisar. Och om vädret ska vara som det är idag så har man inte mycket roligt att se fram emot varje dag i alla fall. Fan vad det suger och jag tvivlar på att det spricker upp idag.

blajblaj

Nu får jag mig fem och en halv timmes sömn inatt. Imorgon är den avslutande dagen på den sju-dagar-i-rad-långa veckan. Kvällen spenderades tillsammans med Leopold. Vi hade lite kul vill jag säga. Nu ska jag sova. Got natt

låt tiden gå

Jag behöver bara att det blir onsdag nu. Jag orkar inte gå och vara emotionellt störd längre. Jag känner mig bara så jäkla korkad och dum. Jag är frustrerad och förbannad och jag kan inte lyckas skaka av det. Så jag vill bara att det blir onsdag, så orsaken försvinner. För jag orkar inte längre!

Working 8 to 4

Efter gårdagens ösregn ska jag idag utföra en säkerhetsåtgärd - galonbrallor och gummistövar. Men okej, men ett paraply kan allt få följa med. Men med tanke på hur extremt mycket det regnade igår, så borde det inte kunna regna mer. Fast det är väl kanske som tårar - man kan gråta tills man inte tror att man kan gråta mer, plötsligt kommer de igen. Sen är det ju kul att typ alla mina skor har någon form av hålighet.

Eller kanske inte...

Här har inga barn kommit till. Jag är hungrig eftersom jag enbart ätit körsbärstomater, lite godis och druckit massa te sen frukosten vid 7.00 imorse. Men laga mat är inget jag tänker göra nu. Jag ska ta och dra mig till mjukare underlag.

Have a wonderful evening





OBS meddelande till mig själv.
Ring bankjäveln och fråga varför fan-bankomaten åt mitt ena kort idag.
Inte snällt! Morr.



.

And so the party continues...

Jag vet inte vad jag hade tänkt mig med kvällen som råder. Jag sov inget när jag kom hem från jobbet som jag tänkt och som tidigare sagt så blev det inte mer än fyra timmar sömn för mig föregående natt. Så jag hade väl typ kanske tänkt lägga mig och kolla på en film redan nu. Sen kom jag på en grym idé som kommer ge mig typ lika lite sömn som föregående natt. Den inkluderar mig, en kär vän, substans, en gitarr, fulla människor och några slantar. Vi får väl se.

Néseo - jag vet inte, mitt "standardsvar"


Det är oftast riktigt trevligt att komma hem till pensionärerna. Idag hade jag extremt lite att göra så jag spenderade tid till att ligga och läsa i solen. Men sen satt jag hemma hos en tant och pratade i nästan två timmar. Hur trevligt som helst, och hon lärde mig en fras på Latin som jag tycker var vacker och passar in på mitt sinnestillstånd.

Ódet Amó. Quarid faciam fortasse recviris, néseo séd fieret séntio ex qrucior.
Jag hatar och jag älskar. Varför jag gör det vet jag inte, men jag känner så. Det plågar mig.


It's a good thing tears never show in the pouring rain

Jag gick hem efter jobbet. När jag kommer ut från Gamla Stan öppnade sig himelen och ett skyfall störtade ner på oss. Folk flydde in till närmaste butiker och cafén. Men inte jag. Jag fortsatte gå, hela vägen hem.



De senaste dagarna har jag varit så fylld av konstiga känslor som jag inte riktigt kan förklara. Jag vill bara skrika rätt ut. Igår blev frustrationen för överväldigande att jag knappt kunde hålla mig, och så fort jag kom innanför dörren slängde jag mig på sängen, tryckte ner huvudet i kudden och bara skrek. Skrek så att tårarna kom, skrek tills det gjorde ont i halsen, skrek tills jag inte kunde skrika mer. Idag lät jag regnet skölja bort det. Om än bara för en kort stund.

Jag njöt där jag gick. Även när regnet piskade mot huden så hårt att jag trodde att det haglade. Gatorna var toma och folket som trängdes inomhus bara tittade, stirrade. Mitt i regnet fick jag för en kort sekund en frihetskänsla som formade min mun till ett leende. Jag mötte en annan kvinna som hade exakt samma uttryck på ansiktet.

Sen när jag kom hem droppade mitt hår och mina kläder. Stod jag still i mer än en halv minut samlades en vattenpöl under mig. Jag tog ett hett bad, kokade te och nu sitter jag här, ensam i lägenheten. Frustrationen lyckades inte helt spolas av mig och jag har absolut ingen som helst aning vad jag ska göra resten av dagen.

Wakie wakie

Att kliva upp när alarmet väckte mig imorse var inte så värst svårt. Vi får väl se hur jag känner för det här om några timmar, men just nu känns det som att jag kan klara en dag till utan mer vila. Eller grejen är att det handlar om att verkligen inte känna efter. En snudd vid sängen och jag är körd. Men helt klart värt det, sova kan man göra senare.

Vi tar det som det kommer imorgon

Kaosartat lång dag idag.

Vaknade vid halv åtta, åkte till Jakan vid halv tio, där jag tillsammans med en vän badade. Första riktigt badet för i år och vi låg i vattnet i typ en halvtimme eller mer! Det var så jäkla härligt och man kände mig väl som ett barn igen. På vägen dit fick jag för mig att vi skulle lifta, och på första försöket fick vi napp. På vägen hem var det lite svårare, men en långpromenad fick vi.

Sen var det dags att åka hem för att kunna åka vidare till jobbet. Idag gick det riktigt bra och jag hade tid över till annat. Läsa bland annat. Och planera kvällen efter arbetsdagen...

Så när arbetspasset var över gick jag raka vägen till Studio 54 där jag nu har spenderat den större delen av min sovtid till att dansa. Jag börjar jobba om 5,5 timmar och ja... det är väl dags att ta itu med lite sömn kanske.



Men innan jag glömmer så var det en kille som gjorde min kväll.

"Det är ditt fel att det är varmt!" anklagade han mig
"Ja ja, jag vet, jag är het" svarade jag självgott
"Ja"

San sa han något annat som jag inte kan komma ihåg nu.


Han avslutade med att han för sig att kolla min lapp på t-shirten.
"Aha, som jag anade. Made in heaven"

Jag fick mig i alla fall ett gott gapskratt, ett glas vin och en hamburgare ikväll. Man brukar väl säga att det bästa i livet är gratis? Jag hade i alla fall en jäkligt trevlig kväll. Men nu fruktar jag väl hur kul det är att gå upp om fyra timmar. Men det tar då.

Drömmen

Jag vaknar och öppnar mina trötta ögon. Gardinen dras åt sidan och fönstret åker upp - moln. Uppgivenheten finns inte idag. Jag vänder mig om och ser mig själv i spegeln, "jag är ju vacker även på morgonen". Jag låter gårdagens irriterande tankar glida av och funderar på vad min natts dröm betyder. Det var länge sen jag senast berättade om mina drömmar. Oftast är de ganska coola och spännande, men den senaste tiden har jag drömt drömmar som jag själv försöker att inte komma ihåg, alltså inte heller skriva ner dem.


Jag och min "okända" kille är fast på en ö och kan inte fly. Ön är full av människor eftersom det är en tivoli-ö. Det är ett annat par som håller oss fångna och gång på gång försöker vi fly. Vi är döda. Åtta gånger har jag blivit dödad av de varelserna. Alla gånger i försök av att fly. Ärren av åtta knivhugg pryder min bröstkorg. Men vi lyckas på en chans till när paret ibland åker iväg. Vi kan gå fritt på den där ön, men vid portarna och en bit ut i vattnet går som ett sensornät som signalerar dem när vi korsar gränsen. Till hjälp för att fly avvänder vi besökare på tivolit, som har som någon bricka för att avaktivera sensorn, bara för någon sekund. Frihet. Flykt. Vi måste tänka snabbt, gömma oss, komma bort från ön så snabbt som möjligt. Paret kan fortfarande känna oss och vi måste vara listiga och snabbtänkta. Jag känner hur de redan vet att vi rymt och vi tvingas handla snabbt för att inte få ännu ett knivhugg i bröstet.

In the search for inspiration

Jag gick ut för att möta mina vänner Humle och Dumle. De behövde inspiration till livet och jag behövde sällskap. Så jag promenerade till Kungsträdgården för att möta upp dem. På alla utesevreringar var det fullt med folk. Dagar som dessa ger egot en kick. Att få folk (läs: främst killar, men även tjejer) att vända huvudet för att de inte riktigt kan slita blicken från en, ger egot en rejäl skjuts. Det är en sak att veta om att man är snygg, men när det på något sätt blir så uppenbart så känns det grymt.


Nu inväntar jag ett annat sällskap så jag tänkte nog hinna ta mig en dusch.

You oughta know

Plötsligt tröttnade jag och vandrade hem igen.

Vasaparken var full av glada människor och jag var glad och harmonisk där jag satt på min filt och läste min bok. Boken har precis fått sin "stora" vändning som man egentligen bara gått och väntat på i sådär 300 sidor, men eftersom det fortfarande är lite mindre än hälften kvar så har den ju inte kulminerat än och mycket kan hända.

Fast jag ljög lite.
Helt harmonisk var jag inte. Idag har jag haft en irriterande känsla i kroppen som jag inte riktigt har kunnat skaka av mig. Jag är trött på att prata om det, det finns inget mer att säga liksom. "Get over it" tänker jag för mig själv. Jag känner att jag är över det. Men det finns en liten, mörk del i mig som fortfarande gör så att jag vill slå min hand i väggen tills knogarna inte längre existerar. Den delen är tragiskt nog hjärtat. Fast det gör inget. Jag bryr mig inte längre om den lilla bultande muskel som får blodet att gå runt i kroppen. Den kan finnas där så länge den håller tyst. För jag känner det inte längre. I'm over it.


Tjo

Den här matkursen jag var på idag var riktigt givande. Mycket man lagade vi och mycket mat åt vi. Efter det åkte jag hem till mor för att käka middag. Men jag kunde inte få ner något mer och nu är jag i lägenheten.

Jag ska kolla runt vad som händer ikväll. Annars går jag ner till Vasaparken och chillar!

Morrn morrn..


Lite okul var det väl att höra väckarklockan dåna idag, men aja liksom. Nu är jag uppe, har gröt i  min mage och ska till för att sminka mig lite.

Det är lite svårt att se hur vädret ska vara idag och nojig jag är för att frysa men orkar inte ha för mycket kläder på mig har ett litet dilemma. Fast jag kom väl på att det bara är resa på min lilla stjärt och kolla termometern...


....



20° c och klockan är 7.00.
Ja, men dåså.

Nu ska jag på utbildning som jag inte vill gå på.
Men vad gör man liksom?

Lugnet.



Om sex timmar ska jag vara på Söder igen.
Man lever ju bara en gång har jag hört.



Faktum

1. Jag är grym på mitt jobb.

2. Jag råkade hamna hemma hos en gammal vän efteråt.

3. Jag har ett glas i min hand, trots min vita vecka.

4. Jag går ut ikväll, trots att jag ska på utbildning klockan 8.00 imorgon.

5. Skål!

Utkast: Eftersom morgonen ...

Fast jag hittade det igen.


Eftersom morgonen bjuder på moln och extrem fuktighet var det riktigt jobbigt att ta sig igenom dagens joggingpass. Men vi gjorde det och det kändes hur bra som helst. Träningsvärken var påväg att hindra mig, men ibland krävs det bara lite envishet. Jag ska väl sätta mig och stretcha ordentligt innan jag hoppar i duschen.

Det ser ju inte ut att bli något solande idag, men det kanske är lika bra det. Gårdagen gav onädiga värmeutslag. Men det blir väl kanske en lite tripp in till stan innan jag tar mig igenom ännu ett arbetspass. Jag känner väl egentligen att jag skulle vilja gå och sova lite till, men jag tror inte att jag kommer upp igen då. Det är ju sånt väder.

mjo

Jag skrev en massa saker - tråkiga saker. Sen hakade datorjäveln upp sig. Så nu slipper ni.

Hopp kallosch

.... och så var hon ensam igen.
Nu är jag hungrig som ett djur eftersom jag inte har ätit någon riktig middag. Inte lunch heller för den delen. Om några timmar ska jag upp och fortsätta min hälsosamma livsstil i form av joggning. Sen sol, sen jobb. Som vanligt.

Sov gott.

RSS 2.0