Anger management

Vaknade sådär vid halv nio. Jäva arbetare som bombar utanför eller något. Jag är faktiskt ganska trött så jag ska väl kanske försöka sova lite mer, sen ska jag mätta mina hungande mage och sedan fara till stan. Ett fett träningspass väntar.

Min dag har varit alldeles super. Kort och gott har det varit blandade känslor, allt från en vilja till att gråta till skratt så att man gråter. Jag mår helt oförskämt bra alltså. I do deserve it though!

Hur har er dag varit?

Konstigt nog var det lätt som en plätt att vakna idag. Nu är det då 16 timmars arbete som väntar mig och jag är faktiskt inte mer än halvsugen på dem. Lyckligtvis kan ingen sätta sig på en kontroll så att tiden stannar, då det kommer ju att rulla på. Men fyfan, jag känner redan att jag bara vill sova. Det är bäst att inte glömma käka gröten idag. Tjö.

Så det är lördag kväll. Jag ska vara hemma och gå och lägga mig tidigt är det tänkt. Imorgon ska jag alltså jobba 16 timmar i sträck och det kan ju tyckas vara lite slitsamt. Det är det, men vi kan ju ta de positivia i att det är söndag = OB hela dagen.

Det var ju lika bra, idag hade jag den här lilla sessionen på World Class, och jovisst, nu är man medlem. Men jag dealade till mig förmånen att kunna avboka när jag vill. Det kan man egentligen inte. Men jag är en bra förhandlare.

Och ja, killen var ju ganska så good looking också. Så det bidrar ju till motivationen att åka och träna. Men med tanke på att jag börjat fuska lite här hemma så kunde det här behövas för att köra ett rivavslut innan avfärden som närmar sig.

Det fick bli en Capoeira-kväll ikväll. Kom nydligen hem från träning och en Roda jag och en tjej gick på. Jag tycker att alla borde gå på en Roda någon gång i livet. Energin är helt fantastisk och för de som inte kan spela eller sjunga på portugisiska kan focus helt ligga på de som spelar. Det hela är egentligen en lek och när man spelar så förmedlar man känslor på ett otroligt sätt. Det går inte ens att förklara.

Men hur som, efter det gick vi, typ 20 pers, till en restaurang och hade trevligt innan jag lämnade gänget för att åka hem och sova. Det härliga var att det var människor från olika ställen i världen. Bara det, att capoeiran för samma människor, är het fantastiskt.

Som sagtm sova. Jag ska upp om snart 5 timmar, och efter jobbet har jag en träningsession som jag ska orka mig igenom. Meeeen bra mår jag i alla fall..

Idag fyller en jäkligt skön arbetskompis år. Grejen är att jag tränar fram till typ 21.30 och börjar börjar jobba 7.30 imorgon plus att jag har en träningsession at World Class direkt efter. What to do? Det lutar åt en hemmamyskväll med typ lite pyssel, eftersom jag måste bli klar någon gång. Meeeen jag vet inte.

Så... det är alltså fredag. Min dag har varit guld enligt vanlig ordning. Det enda man kan hänga läpp för är väl att de tagit bort friksvård på jobbet, vilket innebär att man kan få gå hem eller börja lite tidigare en dag i veckan. Men eftersom det inte bara är roliga trevliga människor på jobbet, utan de som tjafsar också, så blir det kollektiv bestraffning. Blä!

Idag har jag gått med mina gamla trasiga träningsbyxor på mig, and still I get attention. Haha, det var en man som skulle komma och titta på en hävgrej vid en säng som hade orsakar en smärre olycka för en av våra praktikanter (4 stygn i huvudet). Hur som helst, när vi tar sällskap i hissen ner igen så ger han mig sitt visitkort. "A fan vad bra, då ringer jag nästa gång jag behöver hjälp med en säng eller en taklyft". Det var vad jag ville säga och skratta elakt och länge. Men det gjorde jag inte, jag sa tack.

Sen nu när jag kom hem hade jag fått ett mail av den där heta capoeiradansaren. Han bjöd mig att komma och träna gratis med dem ikväll och "olyckligtvis" så kan jag inte, eftersom jag redan har andra capoeira-planer. Attans, fatiskt. Eller kanske, jag gillar min grupp också, men det är ingen som man gärna "studerar" lite extra mycket.

Eeh, vart tog veckan vägen liksom? Yo no sé! Scary i alla fall och resan närmar sig med en rasande fart. Jag har funnit ett till ställe jag vill besöka, men troligtvis inte kommer att besöka. Galapagosöarna - verkar galet trevligt!

Anyways. Börjar jobba om en timme, ska ta min lilla friskvårdstimme idag och sluta lite tidigare, ta mig förbi springbandet, åka hem och käka fläskfiléför att sedan träna capoeira. Och idag fyller en vän år. Hmmm, låtet som att vi har något som kan fungera även idag.

Glidarkvällen på jobbet tillsammans med Grisen. GULD! Och kommande veckor kommer minst sagt bli annorlunda och spännande...
¨

Men lyckan blev total när man kommer hem efter ett arbetspass och får äta en halva kall pizza som ligger fint och väntar. Damn den satt ska ni veta.

Ska börja jobba om 7,5 timmar igen, så det är ett GodNatt som gäller.

Tiden kan ju faktiskt gå jäkligt fort när man ligger i sängen. Klockan är alltså 10.20 och jag tänkte packa min väska och göra en snabbare version av mitt träningsschema. Det känns egentligen inte bra, eftersom igår gjorde jag inte hela och idag har jag inte  tid att göra hela. Meeeen, positivt tänkade och allt blir bra.

Ikväll ska Grisen hänka med mig när jag jobbar. Hon har fåt anställning och ska väl mer eller mindre ersätta mig när jag beger mig. Hon har en stor plats att fylla, that's for sure. Skulle jag inte vara jag så skulle jag inte förstå varför alla på jobbet, gamlingar som kollegor som chefer, älskar mig. Jag är typ avgudad. Men ser jag väl ut såhär när jag kommer också.

Eller inte riktigt, så ser jag ut nu. Men ni fattar poängen.
Nu ska jag trääääna. Och jag hörde precis att mor vaknade, så jag kan dansa runt och sjung också. Bra dag det här, bra dag.

Så den här dagen har ju varit givande. Ironi mina vänner. Jag har väl egentligen inte åstadkommit något alls, lite här lite där. Nu måste jag skynda mig eftersom jag inte ens klätt på mig och ska gå till jobbet om 20 minuter. Ciao tills ikväll då.

Det har tagit mig en timme att göra det jag gjort nu, om inte mer. Så I'm a bit behind scheduel. Dags att börja träna. Otagg på den. Och kissnödig.

Jag blir mer och mer övertygad med det här om The Secret.
Jag blev precis uppringd av World Class och blev erbjuden en gratis träningsvecka. Det tackar man ju inte direkt nej till. Killen som ringde upp hette Ville, han lät trevlig och söt. Nu får vi se vad Universum tar fram ur det. Skämt å sido. Men tack för gratisveckan och den tripplade motivationen!

Igår gjorde jag klart min stickning. Idag fick min mor hjälpa mig att avsluta. Sen kom hon fram till att jag lyckats göra en twist. Inte ens en rätstickad kreation lyckades jag med. Eller så ville jag omedvetet krydda till det lite. Med en twist. Jag tycker det var fint i alla fall.

Made out of love.

Jag funderar om inte grisen behöver den bättre än jag gör, så hon kanske får en julklapp i alla fall. Om hon är snäll.

 

Lite mer än tre jävla timmr tog det att fullborda mitt verk. Det är en isbjörn, så jag hoppas ingen annan tror något annat. "Det var väl mysigt" tänker ni. Jovisst, den första timmen. Men det som gör det hela ännu lite mysigare är att jag har fem kvar att göra. Det är alltså 15 timmar till. Men vad gör man inte... Fast inget mer tovande blir det ikväll. I så fall sätter jag mig och stickar ett tag. Bara för att liksom. Man måste ju slutföra det man startat...

Dags för ett bad med olivolja, och allt annat som tillhör när man ska skämma bort sig.

Sen ska jag sitta framför TV:n. Jag har massa pyssel att göra nu en tid framöver, så det är lika bra att sätta igång när man har begränsad tid på sig och en ledig kväll.

• Mina Polarbjörnar
• Ett par örhängen
• Min stickning

Nu har jag även bytt bort morgondagens kvällspass, så ja. Men imorgon känner jag för att leka med någon? Är det någon som är ledig?

Nu tror jag att badvatnet är klart.
MYS MERA! säger jag.

Dagens äventyr började med att jag åka hem från Dalarö i sällskap av far. Sen tänkte jag åka och träna, men mor ville ha sällskap till Farsta. Givetvis är jag en god dotter, så jag följde med och hade med mig en packad väska.

Den korta vistelsen blev ganska lång och jag tackade mor för sällskapet när hon droppade av mig vid Skogskyrkogården. Nu skulle jag väl ändå träna? Men efersom klockan var relativt mycket och jag hört att man kan få stå i kö aslänge vid Vaccinatonscentralen så åkte jag direkt dit.

Detta fyndades idag.

Efter en stunds väntan fick jag äntligen mina sprutor.
Tre stycken nu, en om en månad. Sen var hon nöjd.
"Du verkar inte vara en fjolla, inte som tjejerna på KTH" sa hon.
Jag blev glad. Men hon tillät mig inte att träna efteråt.
Så den packade väskan förblir packad tills imorgon.

Kvällen bjuder på pyssel. Jag ska ge mina gamlingar julklappar.
Alla ska få en polarbjörn som jag ska tova, och det tar sin tid.
Reslutatet får ni se när jag har kommit någon vart.

Idag fick jag även min nya fina jacka av Woppabell. Me love long time!

Jag gick precis emot mina principer när det kommer att röra mina sparpengar till resan. Men man gör vad man måste. Idag ska jag förbi vaccinationscentralen, och jag har på känn om att 46 kronor inte skulle räcka långt.

Jag har startat en ny blogg som ni hittar HÄR.

Jag kände att det behövdes en förändring och där har ni den. Alltså kommer ni att kunna läsa om min resa och allt annat som vanligt där och antagligen inte här. Sen får vi se... jag har svårt att slita mig från saker.

Än så länge är den ful, men det kommer.
Tålamod är guld.

Nu ska jag göra mig redo för brunch.
I'm starving!

Denna morgon har jag legat och njutit av min väckarklocka tre gånger. Jag är vanligtvis ingen snoozare, men så är det. Sen har jag legat och njuit av värmen i min säng, och tänkt på hur jag vill att dagen ska bli.

Jag ska upp ocj äta frukost och premiärtitta på ett avsnitt av The Big Bang Theory. Sen ska jag träna. Och duscha. Sen ska jag vänta på att min far ringer. Då ska jag till stan och käka Brunch. Sen följer jag nog med ut till Dalarö ikväll och tar mig en bastu. Njuter och åker hem imorgonbitti.

Så nu börjar dagen.

Hej kära.

Allt är fortfarande underbart med mig. Det kommer nog förbli så också. Jag har nämligen kommit på ett sätt som gör en lycklig. Eller egentligen har jag inte kommit på det, det ligger framför näsan på oss alla. En del av det är Tacksamhet.

Idag är jag tacksam för att jag fick en farbror att skratta och säga att jag är rolig. Helt utan anledning egentligen. Jag sa bara att jag var pank. Men känslan av tacksamhet välde över mig på tunnelbanan hem och jag fick ett rus av värme i kroppen.


Så lätt är det.
Men det kommer mer.
Senare, men ni får öva på att känna tacksamhet nu.

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Jag vaknade för 20 min sen. Välbehövlig sömn, men jag som hade tänkt att träna får ju stå mitt kast. Jag har träningsvärk i alla fall. Nu ska jag ligga i sängen, käka frukost och snacka med min kusin som jag snart får se igen.

Hur grym utekväll som helst. Fyfan vad roligt. Och helt mör är jag i benen också. Och Capoeiran innan var helt fantastisk också. Nu inväntar jag lite Gossip Girl.

Det är vad jag äger nu en vecka innan löning.
Jag ska ut ikväll.

Jag är helt övertygad om att jag kommer att få allt jag vill ha. Ni vet en sånn där känsla av att man redan har det... så känner jag nu. Och jag ryser i kroppen. Hur? frågar ni skeptiskt. Well... I'm gonna use my Vision Board - fylla den med allt jag verkligen vill i livet och sedan se universum ta hand om hur.

Hemma, och äntligen fick jag igång internet.
Bilder finns i multum, men många suger verkligen snopp när det kommer till skräpa. Men men. Jag bjuder på vad jag har gjort idag istället.

Idag har jag haft mitt körkort i två år.
Nu jävlar blir det farligt ute på vägarna.

Och så satt man i soffan och avnjöt slutet av Idol när mamma kommer in.

"Är du näck eller?"
"Nej" sa jag visade mina vita små trosor.

Sen insåg jag att jag hade glömt att klä på mig när jag gick upp tidigare idag.
Och kallt var det också. Men inte fan har jag klätt på mig än.

Jag blev precis bjuden att komma och träna capoeira tillsammans med en grupp människor som var med under Rodan. Tvärr är det nu på onsdag, and I will not be able to come. Ett ord - Barcelona. Men det är ju träningar efter det också. Det som gjorde mig mest glad var att han var så jäkla het och helt fantastiskt grym på capoeira också. WOOT WOOT!

Vaknade precis. Jag måste väl kanske sätta igång och packa lite. God morgon Sverige.

Middagen var superb och mycket trevlig. Resterna tog jag med hem till Malva och gänget. Vi kollade på en b-film och halvsov i soffan. Sen skjutsade min underbart snälla mor hem mig.

Min far kommer snart och hämar upp mig. Sen ska vi käka middag någonstans tillsammans med lite vänner. Trevligt! Sen får vi se om jag följer med ut till Dalarö eller går ut. Tanken var att jag skulle vara chaufför ikväll, men nu slipper jag.

Det lutar ganska brant åt att åka ut till Dalarö i alla fall. Jag var ute igår. Hälsade på HP på Wallmans. Sen Golden Hits. Sen gick jag hem, lite halvt cranky kanske. Sen fungerade inte TV:n. Då sov jag istället.

Vaknade 11 och var på Forsgrenska 12.30 - sprang, stretchade och simmade.
Nu ska jag göra mig i ordning för kvällen.

Cheers!

Igår gick jag på en riktigt Roda. Det är alltså när man spelar Capoeira med varandra. Vi satt i ring och sjöng och spelade instrument medan två spelade. Det heter tydligen inte dansa, utan spela. Jag lärde mig mycket igår och är om möjligt ännu mer taggad för att åka.

Efter Rodan gick vi och drack och åt på någon restaurang vid Odenplan. Det var grymt trevligt och att bara titta runt på alla som satt med.... ja, det var helt enkelt omaka. Men gud så trevligt. Jag har även fått nya kontakter som ska till Bahia i slutet av Januari. Cool!

Jag har inget att säga mer än att jag ligger i sängen och snackar med Brasilien-pojken. Har gjort det ett tag och allt verkar ju bara bli bättre och bättre helt klart.

Sen skickade han den här bilden.

Jag höll faktiska alla mina löften igår och idag är jag väl inte så hejdlöst trött egentligen. Nu måste jag hoppa upp ur sängen och börja förbereda för dagen.

Kaaaoos på jobbet. Så sjukt mycket att göra. Men nu är det över och jag är hemma igen. Jag skulle ha kunnat vara hemma mycket tidigare, men Hunken jobbade till 23.30 så jag satt och gjorde honom sällskap och sedan promenerade vi till Skanstull där vi skiljdes åt.

Så about det där dyra och heliga löpftet om att somna vid 1 ikväll verkar ju kul att hålla. Jag har bestämt mig för att lyssna på Portugisiskan innan, så vi får se. Men ja, jag ska ju upp 6.00 imorgon, så jag får ju inte göra mer än att skylla mig själv. Men en sak lovar jag. Inget mer bloggande, FB:ande eller dylikt ikväll. Så god natt.

Jag har funderat på mycket den senaste tiden.
Det tar för lång tid att redovisa allt, men jag är verkligen inne i en tänkar-period.
Tell you some about it later.

Workouten kördes stennhårt och jag är nöjd. Mina armar känns som spagetti just nu. Love it! jag har kommit på att jag ska öka mängden träning också. Alltså typ att jag ska springa milen eller köra schemat tre dagar i veckan. Slutresultatet ska ju visas upp om inte allt för lång tid och just nu tycker jag att magen är pösigare och låren tjockare. Meeeen, det kanske bara är dumheter.

Jag har tillagat mig en matlåta också, så klapp klapp på huvudet.

Nu ska jag snart bege mig till jobbet för att följa med en tant som ska läggas in på sjukhus för en operation som hon ska göra imorgon. Hon är bland de skönaste tanterna jag gått hem till, och det är ganska många ska ni veta. Så det blir kul.

Ikväll lovar jag dyrt och heligt till mig själv att jag inte ska somna efter klockan 1. Det är ganska rimligt tycker jag. Jag har en del saker jag måste göra när jag kommer hem ikväll. Exempelvis lyssna på min Portugiskiska, det glömde jag bort igår och jag ligger efter i schemat. Så ikväll ska jag ägna en halvtimme eller en timme till det. Och sen ska jag STÄNGA AV datorn. Om jag nu ska envisas med att vara vaken så kan jag lika gärna läsa min bok. Och det är rena rama sömnmedlet för mig på kvällarna. En halv sida och jag blundar.


Work, smirk!

Så, igår blev klockan typ 2.44 när jag senast kikade på den. Jag svär typ över mig själv. Och nydligen ringde min chef. Idag ska jag börja tidigare, igen. Alltså kan jag inte ligga kvar här och snooza mer, jag ska ju köra min workout för nu är det slutvilat. Hörs senare.

Sååå... det blev inget vaccin idag. Slutt om vi säger så. Jobbet var väl lugnt som vanligt, men efter halva tiden kände jag bara att jag ville sluta. Och tillslut så sitter jag ju här igen. Samma via imorgon också. En rolig (inte som i att man vill skratta) sak jag fick veta idag var att en tant gått bort. Hon som jag önskade livet ur förut. Så vila i frid nu, du förtjänar det.

Annars så är min säng återigen smulig från knäckebröd. Det var ett tag sen vi hade något Wasa hemma, och nu har vi det och jag har redan ätit fyra stycken.



Nu blir det Gossip Girl.

Så matlådan är klar, jag är klar. Nu ska jag kila förbi och se om det finns något vaccin kvar. Sen såg jag att jag har senaste Gossip Girl avsnittet i mitt bibliotek, nice. Då vet jag var jag ska göra inatt när jag kommer hem. Men nu måste jag skynda mig om jag ska hinna till jobbet i tid också. Heeeeeej .

Gömörra!

Idag är ännu en sån där bra dag, utan att något speciellt ska ske. Jo att jag ska jobba i 10 timmar är väl höjdpunkten. Det känns som att något ska ske, jag vet inte vad. Lite av denna konstiga känsla är att jag håller på att samla på mig mod till att göra en sak som jag förbjöd mig ens tänka tanken på. Men om min kuisn kunde göra det så vafan liksom, Emily du är ju inte sämre! BeBiZ, du vet vad jag talar om och jag ska bestämt göra det. Om kanske en månad eller så.

Annars är läget som så att jag vill åka och springa. Men min hals krånglar fortfarande och jag vet inte om det direkt skulle vara värt att ta chansen istället för att vänta en dag till. Sen kom jag på kompromissen att simma, fast det är egentligen ingen kompromiss utan kanske till och med värre.

Så jag ska ta mitt förnuft i fånga och INTE träna idag heller, jag kan ju ta trapporna när jag jobbar. Det är en komrpomiss som kan beviras till mitt träningsmissbruk. Jag gillar inte det här med kompromisser, men ibland måste man liksom görat'.

Tiden jag plötsligt fick massor av ska jag spendera genom att laga en fett god matlåda och sedan gå förbi Vårdcentralen för att se om de har någon spruta de vill sticka i armen på mig. Jag gör det för min moders skull, för jag vet att det skulle lugn henner nerver en aning inför min resa.

Ligger i soffan och planerar min resa. Snackar med Filippe som jag ska bo hos. Det känns bra. Det blir grymt, that I know. Sen får vi se huruvida jag går på carneval i Rio eller i Salvador. Samba or axé, that is the question.

Nu fortsätter jag min planering i sängen, så att jag i alla fall är på rätt väg till att sova.

Nu har jag badat och tagit hand om mig. Ansiktet är maskat, fötterna filade, kroppen peelad och tvålad. Med toppen på moset så har jag masserat in alla kroppsliga ytor med mitt body butter med mangodoft och masserat in en fotkräm med doft av pepparmint. Sen har jag lyssnat på ännu et avsnitt av Pimsleurs Brazilian Portuges. Den är faktiskt grym och jag känner att jag lär mig. Sen är det typ 54 avsnitt kvar att ta mig igenom. Jag jobbar på. Det här blir bra.

Nu ska jag kika på America's got talent och sen bestämt lägga mig.

Så här tillbringar jag min tid om kvällarna. Oftast. Som variation har jag ibland stängda ögon och öppen mun med lite dreggel som kommer ut.

Som omväxling ska jag hasa mig upp ur sängen och lägga mig i ett bad, sätta på en lermask och bara ta allmänt bra om kroppen. Jag har typ ånest över kladdkakan jag smakade av idag, så jag ska också titta mig själv i spegeln och säga "Skärpning Emily, det är inte värt det!". För det är det inte, inte om jag ska gå och få ångest över det efter. Då kan det liksom vara, kan man tycka. Imorgon är jag bestämt helt frisk i kropp och hals, då tar jag tag i trängen!

Jag sitter i sängen och myser under mitt jordgubbstäcke. Det är som vanligt redan över hög tid för att sova, så det är dags att tacka för mig. Träningen gick fint och idag la jag till 5-10 rep per set. Good job Emily!

Jag talade som ni vet med min kusin tidigare idag. Det känns som att många stordåd skedde under vår lilla session, men jag vet inte. Det är ju bra så länge det känns bra. Hon annonserade även att jag ska få hennes "gamla" jacka i julklapp. Jag avgudar den jackan! Remember this one?

Men sen till det jag faktiskt ville berätta när jag började detta inlägg. Jag har ännu en gång lyckats få mig ett mystiskt blåmärke på kroppen. Jag kände att jag hade ont när jag tränade, men jag märkte det inte förrän jag nyss satt i duschen. Jag vet ju att jag inte ramlade idag under vår skogspromenad, så vi lämnar det som ett mysterium.

GOD NATT!

Samtalet blev typ en och en halv timme längre än jag tänkte mig. Sånt är livet. Men jag är superduperglad av various reasons. Nu måste jag träna så att jag kan komma i säng någon gång, jag tror jag börjar tidigt imorgon, men eftersom jag fortfarande inte har någon kalender så är jag inte säker.

Hög musik Check.

Jag och min kusin håller på att filosofera om livet.
Det är mycket om tål att tänkas på om och om igen och vissa saker kommer man helt enkelt inte fram till alls. Men jag tycker det är viktigt att tänka och prata om det i alla fall. För man kanske, kanske, en vacker dag blir lite klockare av det.

När pappa hade lämnat av mig samåkte jag hissen tillsammans med en man som gick och bar på fyra fiskar. Två hängde på en krok och en var nedtryckt i munnen på den fjärde fisken, som vägde ca 11,5 kilo. Jag frågade självklart om jag fick fota, och det fick jag. Men det ligger i min mobil, så ni kan ju fråga nästa gång vi ses. Den var skitcool. Men den stirrade läskigt på mig. Snudd på mardrömmar inatt.

Jag är sådär lite halvfrusen. Kanske för att jag gick på en 2,5 timmars promenad i skogen tillsammans med min far, min extra mamma, min brosa till hund och min låtsas extra bror också. Det var trevligt och skönt. Jag svettades på ryggen eftersom jag blev väskbärare. Sen nu när jag kom hem så har jag inte tagit av mig mina kläder eftersom jag ska ta mig an mina vikter ikväll. Twice a week ska det vara och jag har en session kvar och det är söndag, så det är bara att görat. Men ikväll kommer min mor hem från Danmark, så jag måste handla bröd och mjölk också. Jag vill inte gå ut. Baja!

Prästens första gudstjänst

Den unge prästen var så nervös inför sin första gudstjänst så han kunde inte ens prata ordentligt. Inför

Efter att ha publicerat mitt senate inlägg om att gå och träna så gick jag och gjorde mig frukost. Man ska inte träna på tom mage, det vet vi ju alla. Men grejen var tt jag fastnade framför Animal Planet. Jag har alltid tyckt att elefanter är cool djur. När vi skulle presentera oss som ett djur på våran första bokstav i namnet var jag alltid Emily Elefant. Så jag tog mig an tiden för lite inlärning istället, och med tanke på att jag inte mådde så hejdlöst bra igår så kändes det ganska passande.

Jag lärde mig följade:

Elefanter blir upp till 65 år.
Honorna leder flocken.
Hanarna lämnar oftast flocken när det blir könsmogna.
Elefanter sover faktiskt liggade några timmar varje natt och flockledaren lägger sig sist och går upp först.
När en elefanthane är brunstig heter det musth.
Under musth droppar det vätska från könet, fett äckligt.
Deras kuk är verkligen aslång och böjd när de ska till för att para sig.
När de ska para sig så kan man tro att honan ska dö eftersom hanen kan väga typ 8 gånger så mycket.
Familjen samlar sig oftast runt och hejar på elefanterna som parar sig.
Elefantbebisar är fett söta.
När en elefantbebis föds klappar mamman bebisen ömt med tassen.
En annan flock kan kidnappa en elefantbebis. Då blir det gängbråk.
Ett elfenben kan väga 50 kg.
Lerbad är bland det bästa elefanterna vet.


Sen började ett program om Tigrar.
Men då tröttnade jag och gick till rummet.
Sedan dess har jag suttit och sjungit och fortsatt på min senaste låt. Jag tror jag har något som liknar en refräng nu, så vi är påväg någonstans.

Nu måste jag packa väskan, snart beger jag mig till relaxation.

Idag ska jag ut till Dalarö och vara med min familj. Det var faktiskt länge sen jag planerade att spendera tid med familjen men nu var det verkligen dags. Speciellt med tanke på vad som hände tidigare i veckan.

Men det ska bli skönt att bara slappa. Basta och bada bubbelpool, äta god mat och gå promenad. Läsa och leka med Turbo. Jag ser verkligen fram emot det!

Men sen vet man aldrig, jag har en vän som bor där ute. Back in the days brukade han ha fetroliga fester som jag och min vän brukade gå på. Han har i alla fall hört av sig, så vi får se.

Eftersom jag inte vet när vi ska åka så tänker jag ta tillfället i akt och köra mitt träningsschema, eller lite yoga. Min röst är fortfarande inte återställd, bajs.

Tuudels!

Inatt var ju ingen bra sömnnatt för mig. Jag låg och däckade från och till hela kvällen och istället för att bara gå och göra mig i ordning och sova så höll jag på så fram tills klockan var typ 4. Men man får väl stå sitt kast om man säger så.

Men en av drömmarna var helt störda. Jag skulle typ "komma in" i ett showbizz gäng och hänga och bo med dem. Några utanför var typ elaka och showbizz-gänget hade det roligaste av sätt för att hämnas. De dror med mig till mataffären där en av de här elaka jobbade och så var dem de värsta kunderna ever! De skrek på personalen om att hitta varor och var bara allmänt förbannade. Jag gick och skrattade och jag skrattade när jag vaknade ur drömmen också...

Jag tror att jag börjar bli sjuk typ på riktigt, eller kanske. Man ska ju inte tänka att man mår dåligt. Så jag mår bra, men ni fattar.

Grejen är att under Capoeiran idag ville jag bara spy, eller kanske inte spy, men jag hade typ sura uppstötningar så fort jag gjorde en rörelse vilket vi uppenbarligen gjorde hela tiden. Och eldflugorna fanns på hornhinnan lite nu och då. Men jag körde på i alla fall trots att mitt fokus inte var vad det brukar vara. Jag var helt enkelt inte bäst idag.

Sen på vägen hem gick jag förbi 54an och där satt Malva och Maja. Så jag satt ner ett tag, typ två timmar. Sen åkte jag hem och har bokstavligen sjungit rösten ur mig. Skrovel skrovel.


Men tillbaka till min sjukdom så har jag analyserat detta lite. Jag har kommit fram till att det måste ha varit maten jag åt tidigare efter jobbet när jag träffade Jeanette. Vi gick till Kungshallen och självklart skulle jag äta på Taco bar för sakens skull. Så vad jag vill säga är att antingen har de förgiftat mig eller så borde jag kanske inte ätit den mängd Jalapenos jag stoppade i mig.

GAAH. Någon borrar i mitt huvud! Sluta! Klockan är efter 22 och snart ringer jag till störningsjouren.

Med denna bild kan vi konstatera följande.

1. Mitt hår är lika självtorkat som det är kaos. Men ganska vackert ändå!
2. Jag behöver definitivt mer sömn.
3. Sminket glömde jag att tvätta bort innan jag gick till sängs. Jag orkar inte gå tillbaka till badrummet, så vi kan väl se det som en positiv sak med att jag "har ett moment mindre att göra" innan jag går till jobbet imorgon.
4. Jag kan inte göra samma min fast åt andra hållet.
5. Jag är en datanörd som inte kan slita mig från datorn trots att jag ska upp om mindre än sex timmar.
6. Jag är en tönt som sitter och skriver den här listan för att jag inte har något bättre för mig, som att sova kanske?


Men annars vill jag bara konstatera (utanför min analys av självbilden) att Dan Brown fasiken göra det igen och skriver en grym upp följare till DaVinci Koden. Kudos to you man!



Schlaf gut! (vettefan hur det stavas)

När jag sov i lägenheten häromdagen så sker ju samma senario som det alltid gör. Det finns inte mycket till mat hemma, så jag tar vad jag har och göra något av det. Då tog jag och kokade makaroner och hällde ner ett ägg och vevade runt. Det var gott, så jag åt det idag när jag kom hem till mor också. Jag ska nog göra det som matlåta till jobbet imorgon. Vad kan jag säga, I'm easy to please. I vissa sammanhang.

Träffade Hunken på jobbet idag också. Idag insåg jag faktiskt varför jag kallar honom Hunken.

Sen gick jag till Forskgrenska och sprang milen som jag sa att jag skulle.

Snabbt efter det åkte jag till Hornstull där jag hookade upp med Triangelkören. Sång alltså... jag tror inte riktigt att no förstår vad det betyder för mig. Mamma himlar med ögonen och säger "visst" och pappa vet jag ju helst av allt vill se min som en liten super-jurist. Det är alltid lika skönt att känna det fulla stödet. Jag älskar er båda i alla fall!

Så ligger jag återigen i sängen med en ny låt framför mig. En låt som jag inte kan ge någon refräng. Det är frustrerande, kanske ett tecken? Neeee, jag är för dum för att uppfatta det i så fall.

Men blaj blaj. Jag orkar inte skriva mer, jag har huvudvärk också.

Ingen mer sömn brlev det. Men jag kom in i någon slags tänkar-dvala / drömmande. Jag kan helt enkelt inte vänta på Brasilien, allt kommer bli grymt känner jag.

En annan sak som är grym är min nya mobil. Jag tror jag älska den bara för väckarklockan. Den är så snäll. Jag behöver inte ett skrikigt och vilt alarm. Några fina toner och jag är vaken.

Jag tänkte att jag måste bege mig till jobbet om tio minuter. Sen insåg jag att det är om en timme och en kvart. Sköööönt. Vanligtvis kan man ju lacka eftersom man vill sova och är trött, men jag känner mig ganska utvilad. Men tänker jag tillbaka till för tjugo minuter sen så var jag ganska förvånad över att det redan var dags att stiga upp. Tre mackor senare och jag är på topp. Men jag ska väl sova vidare lite då i alla fall. Det roliga är att jag vet att jag kommer vara astrött när jag vaknar igen. 

Men krafterna behöver jag för ikväll. Eftersom det bara blev den halva milen igår på löpbandet så tänkte jag se till att få den hela avklarad denna vecka. Senare ikväll är det min nydebut som Sopran i kör. Ni kan nog inte ens gissa hur taggad jag är.

 

Time after time

 

Unwell

God afton.

Idag har jag faktsikt roligare saker att berätta, även om "mina ögon inte glittrar som de brukar", som de säger på jobbet.

Idag har jag fått bekräftat att jag har boende en tid när jag kommer till Rio. En söt kille som heter Filippe ska hosta mig. Och han berättade att karnevalen är typ mellan 13-18 Februari, vilket innebär att jag kommer att hinna med den också innan jag drar vidare. Hur amazing är inte det på en skala 1-5?

Så, dispite the fact that pretty much everything has worked against me the last five months, with broken heart, crushed plans and death, I can in the end still say that I fucking Rock.!

Vissa saker fastnar bara inte.

Idag är jag för orkeslös för att egentligen stiga upp ur sängen. Träningen får vänta tills imorgon och mat är jag egentligen inte ens sugen på. Men upp måste jag ju. Och vatten är jag i stort behov av. This is not an ordinary tuesday.

Kära bloggläsare. Jag skriver detta med samma syfte som jag alltid har. Jag är öppen.

Min farfar gick bort tidigare ikväll. Jag tycker det är ironiskt att vi satt alla samlade igår och hade en trevlig middag, "den sista middagen". Och det är ironiskt att jag sa att det bara var en vanlig måndag tidigare idag. Sen var jag ironisk när jag skyllde på pappas efterrätt som vi åt igår. Och att min kusin "inte behövde tänka på viktigare saker än sig själv, som farfar till exempel, för att han är död nu" kan ju också ses som ironi.

Så det är med sorg i hjärtat jag berättar att denna blogg har förlorat en trogen läsare.

Ironin flödar utan hejd, så varför gråter jag?

This is not an ordinary monday.
Fyfan!

Träningen har ju börjat ge något. Idag körde jag stenhårt som jag skulle med inte längre pauser än vad som ska vara. Det börjar till och med kännas lättare när jaghåller i vikterna. This is major!

Jag sov tills typ för tjugo minuter sen. Det är väl ungefär nästan 11 timmar eller något sånt. Skönt i sig, men det fuckade min dagsplanering. Känslan i kroppen kan väl beskrivas som "just an ordinary monday". Inget speciellt faktiskt.

Jag sitter på toaletten och väntar på att badvattnet ska bli klart. Jag behöver typ 2,5 liter balsam i mitt hår för att få det normalt igen. Jag fattar inte vad som hände. Kråkboet liksom. Men ouff så snyggt det är när det är såhär galet vilt. Jag gillare, så jag överväger att skita i att tvätta håret.

Men nu börjar det bli svettigt på låren för att datorn ligger i knät, så vi hörs senare.

Nu har jag ju också fått veta var jag beger mig om två veckor tillsammans med HP*. Som jag misstänkte är det glassning i Barcelona som gäller. Fyfan vad nice. Jag ska ta reda på mitt pass redan nu, så att jag inte behöver gå igenom samma pers som senast jag åkte till London.


*HP = Harry Potter. För att det var roligt.

Gårdagen var galen faktiskt.

Började med att man vart riktigt otaggad eftersom kollektivtrafiken här i Stockholm har sina brister. En timme tog det för oss att åka in till stan. Tre gånger tiden vill säga. Men det var tre tjejer som gjorde det hela lite roligare. Jag citerar. "Jag ska möta henne femtio över åtta"


Sen förade vi och fixade oss i lägenheten. Inga konstigheter.

Sen gick vi till Wallmans. coolt ställe måste jag säga. Jag vill jobba där.
Grisen och Eija blev otaggade och drog när vi satt och väntade på att de som arbetade skulle dra vidare. Så sen gick jag med ensam. Vi hamnade på Golden Hits. Faktiskt ett ganska värt ställe det också. Men lite som Ålandsfärjan på land var det ju också.

Efter det hamnade vi inne på Solidaritet där vi dansade och drack. Jag ville inte dricka mer, men ett naj verkade inte vara acceptabelt, så jag fick i mig två Redbull Vodka i alla fall.

Sen gick vi över till McD.

Sen gick vi hem.

Somade typ 7.

Vaknade 12.00 och mår prima. Men en sak undrar jag faktiskt. Hur fan kan jag ha lyckats få mig ett kråkbo i nacken. Den här gången är det inte heller en överdrift och jag tänker inte ens försöka att borsta ur det för då riskerar jag att bli skallig. Imorgon ska jag träna och sen ska jag lägga mig i ett bad med hårinpackning som ska få sitta i en timme. Det är mitt enda hopp.


Om ett tag åks det ut till Dalarö för lite middag. Sen ville min bror gå på bio ikväll, så det verkar som att denna helg verkligen får en guldstjärna i kanten. Den har varit riktigt nice! och så fick jag träffa en massa nya människor igår som var hur sköna som helst, så det blir några guldstjärnor till på det.