Snart
Nu kom mormor, så nu känns det bättre. Ett steg närmare liksom. Aaaah, jag är taggad. Måste hinna dubbelchecka väskan i sista sekund sådär. Typiskt mig.
Kärlek.
I väntan
Det är alltid så att tiden till synes går så mycket långsammare när man väntar på något. Nu menar jag de sista timmarna. Jag bara väntar och väntar, tittar på klockan, räknar tiden, väntar mer... Jag börjar bli trött också, men det kanske inte är konstigt, eftersom jag vaknade vid sju imorse. Jag åker snart till min mormor och morfar som bor betydligt mycket närmare Arlanda. Där ska jag få god mat och så ska jag försöka ta mig ett välbehövligt powernap. Jag är så trött och så taggad på samma gång. Så här ser jag ut nu. Vi får väl se hur jag ser ut på måndag då jag kommer hem efter en helg av positivt kaos.
wtf?
Jag vaknar seriöst av mig själv. Förut var det runt klockan nio varje dag. Men det blir bara tidigare och tidigare.
Förhandsvisning
Imorgon är det Halloween. Då är jag i London. FAN vad jag är taggad.
Typ såhär ska jag se ut. Fast förhoppningsvis något snyggare. Jag ogillar skarpt mina försök till att vara snygg, men jag bjuder på det. Jag ska fota grymt mycket, men jag ville ge en lite smygtitt. Vi får se hur mycket jag hinner skriva på plats, men det garanteras en hel del när jag återvänder på måndag.
En och en halv timme tidigare
Jag är vaken nu, dagen kan börja.
Bara för att jag gillar listor
För att fortsätta i samma spår som tidigare inlägg så tänkte jag kort redovisa vad jag ska packa med mig i min nya, fina kabinväska som jag fick av Marina. (Detta är en detaljerad lista)
- Pass
- Resepapper
- Tandborste
- Gåvorna till Isabel
- Boken "Civilrätt"
- Kamera
- Min Halloween-outfit
- Ett par gåvänliga skor
- Lite smink
- Pengar
Ja, något är konstigt med denna listan. Vad kan det vara? Vart står kläderna?
Well... jag tänkte inte åka med några*. Men om ni envisas så jag ska packa tre par strumpor och en varm kofta. Resten köper jag där. Eller möjligtvis packar jag ner en en extra mössa. Det är viktigt med mångfalden.
*Nej jag åker inte naken.
Dagsordning
Jag är taggad till tusen på min resa. Två nätter kvar, varav ena snart är förbi. Men imorgon har jag mycket saker jag måste få gjort och har inplanerat. Jag har gjort en lista på dessa saker, så jag vet att när jag har gjort alla dessa saker, så är det inte långt kvar. Oj vad jag är taggad!
Morgon
- Dammsuga
- Diska
- Vattna blommorna
- Slänga sopor och källsorteringen
- Träna/jogga
- Koreografera
Dag; 9.12-17.43
- Köpa köksmått
- Köpa osthyvel
- Köpa lakrits
(Allt detta är till Isabel)
- Köpa pengar till min mobil
- Möta min vän Emilie för att låna en korsett
Kväll 17.44-23.18
- Ta en danskurs
- Hålla min danskurs
- Ladda mobilen och iPoden
- Leta upp piratgrejer hos mor.
- Packa väskan
- Dubbelchecka väskan
Natt 23.19-?
Här finns det två potentiella punkter
- Ligga sömnlös och stirra upp i taket.
- Prata med min kärlek.
(Hoppas verkligen på det senare)
Så här är min morgondag. Jag tycker det ser fint och realistiskt ut.
Nu är klockan tio. Jag har pratat med min kusin i snart två timmar, ätit mig dödsmätt, planerat och gjort några underlättande saker inför morgondagen. Eftersom jag vet att min baby är i skolan tills sent och att jag inte får prata med honom ikväll så tror jag att min dag är så gott som över nu. Så vem vet... jag kanske vaknar ännu tidigare och helt plötsligt får tid till... ja, annat.
I love Barbie
Som små flickor lekte vi väl alla med dockor, och helst av allt Barbie. Jag har aldrig varit mycket av en flickflicka, men även jag hade min Barbie-tid. För någon vecka sen, såklart när jag var i behov av att plugga, fick min kusin mig att titta på en Barbie-film. I totally loved it. Låten är från filmen. Jag tycker den är jättemysig.
Det omöjliga hände
Jag trodde att min huvudbok till kursen jag läser skulle vara den tråkigaste och jobbigaste att läsa. Det är nästan outhärdlig. Idag åkte jag tidigare till Universitetet för att sätta mig och läsa boken vi skulle ha läst till idag. Jag trodde inte det var möjligt att det fanns en mer tråkig bok. Det tog mig en timme att läsa de tre första sidorna. En timme. Jag somnade på biblioteket. Inte på en diskret plats heller, utan i en stol i mitten, där ytan är öppen. Denna yta kallas Mötesplatsen/Meeting point. Ja, här sov jag, ganska djupt.
Min föreläsning börjar om cirka en och en halv timme och jag ska verkligen kriga på nu. Har läst 30 sidor av 104. Ni tror säker att det är en lätt match. Jag skulle vilja se er göra det.
Två dagar...
London väntar bara två dagar till. Jag undrar bara hur jag ska orka plugga efter det. En vecka senare har jag en dugga* som kan vara avgörande för huruvida jag ens klarar kursen. Det känns lite motigt eftersom allt är så jävla svårt. Men det är skönt att jag pratat med lite folk som typ säger samma sak. De är vuxna människor, och Melina, som är som jag. Men hon gick natur. Alla tycker typ att det är svårt så jag känner mig inte ensam. Eller så ljuger de bara när de ser mitt förtvivlade ansiktsuttryck.
*Liten tenta som ger upp till tre cred-poäng som räknas in i slutresultatet. Alltså, om godkänt-gränsen är 20 och jag får 18, och förutsatt att jag fått bra på duggan, så klarar jag kursen.
Sam R sen
Idag ska jag möta min vän Sam. Egentligen är det om typ fyra minuter, men han var tvungen att sminka sig lite innan han åkte.
Nej, skämt åsido. Men jag ska möta Sam och han är försenad.
Föreläsning 3
Marknadsrätten var dagens ämne. Svårt att förstå ibland. Vår föreläsare var självaste författaren till boken vi skulle läst till idag.* Lite coolt. Till en början var hans sätt att prata jättejobbigt och jag ville bara skratta, men jag vande mig och det vart bra tillslut. Ett annat plus var att jag för första gången hade med mig datorn så att jag kunde anteckna direkt på den och inte i ett block. Alt gick så mycket smidigare. Nu bränner jag blocket.
*Instick. Jag vart förövrigt nästan helt klar med boken. Bästa försöket hittills. Imorgon ska vi ha läst ut en annan bok till föreläsningen som ska hållas. Jag har inte börjat, jag tror inte jag ska försöka ens..
SU
Jag sitter på Universitetet, väntar på föreläsning. Jag tror det var som marknadsrätten idag.
Shiet, i precis denna sekund smakade jag något så gott så att jag trodde det var himmelriket jag befann mig i. Nötkolakaka, min nya älskare. Eller nej, men OJ vad gott.
Oönskad graviditet
Det här med graviditet är inget som lockar mig. Alls.
Så det är ju bra att det finns olika sätt att skydda sig från att detta misstag ska inträffa.
"Glöm inte kondomen" säger pappa
"Nejdå" svarar jag.
Men vem tycker egentligen om det?
Ingen tror jag. Jag har inte frågat alla.
Så i alla fall. Det finns ju så mycket annat att välja på:
P-piller, mini-piller, p-ring, p-stav, spiral, p-plåster...
Ja, valen är många. Som vanligt.
Frågan är bara vad som är bäst....
(Jag vill redan här avråda er unga människor därute som har tänkt att använda er av en tysk maskin som räknas ut säkra perioder... Den fungerar inte riktigt som den ska. Jag vet, med andras erfarenhet. Så då kan vi ju direkt utesluta den.)
Det jag ville komma till är att jag har haft killar i mitt liv, men innan behovet av att tänka i preventivmedelvägarna har kommit upp har det tagit slut eller så har jag bara varit väldigt ung och naiv och inte brytt mig.
Men hur som helst, jag är varken ung och naiv längre och jag har en kille som jag saknar på ganska många olika sätt. Och som sagt, vem vill använda kondom? Så igår tog jag steget in i preventivträsket. Det är väl lika bra att förbereda sig tidigt.
Jag har alltid varit ganska skeptisk till detta, dels eftersom jag inte själv haft behovet, dels eftersom min vän var en arg bitch i tre månaders tid och en annan gick upp typ asmycket i vikt.
Jag läste i boken som följde med och jag kan ju få allt från humörsvängningar, till minskad sexlust, till viktökning, till acne. Inget av detta tilltalar mig. Inte mindre det påståendet att man faktiskt ökar risken till bröstcancer och blodproppar som kan leda till döden. Men som sagt... Vem tycker om kondomer?
(Dokumentation kommer att ske)
Dalarö
Det är något speciellt med att vara på Dalarö. Tiden är ens vän och inte fiende. Men tar allt lite som det kommer, och det finns inte några egentliga måsten. I alla fall inte när man bara hälsar på.
Två dygn var jag där tillsammans med min kusin Karolina. Vad gjorde vi dessa två dygn undrar ni?
Eh, ja, hm. Eh.
Vi dansade, vi bastade, var nakna, åt mat, bastade mer, var nakna lite till, såg på film, rippade skivor, promenerade, busade med Turbo, åt igen, pratade o.s.v.
Ja, det blir en vardag ganska snabbt. Men ibland är det skönt att bara slappa.
Men framför allt. vi hade jäkligt kul helt enkelt.
Bastutid = partytid. Right Karolina?
Sen så passade jag på att utnyttja mina körskills. Det var ju otaliga månader sen sist. Jag var faktiskt nästan nervös när jag närmade mig bilen. Men som vanligt kom körkungen fram i samma veva jag satte mig framför ratten och drog fram sätet maximalt.
En sväng till lägenheten vart det och sedan förbi Söder där jag plockade upp min extramamma och min lillebror. Sen lämnade jag av honom i Bagis innan jag körde tillbaka till Dalarö igen. Efter det lånade jag och min kusin bilen ytterligare ett tag, då vi åkte till Haninge för att spana lite, innan det var dags att köra hem och äta middag.
Och såklart var det en obligatorisk bastu efter maten. När vi var klara var det natt och en efterlängtad sömn svepte över båthuset. Idag vaknade jag som vanligt innan klockan nio, så jag väckte min djupt sovande kusin, drog med henne för att äta frukost innan vi städade och åkte till stan.
När det inte vill komma fram.
Det känns som att jag har så mycket att berätta, men inget vill komma fram.
Så jag kan väl berätta att jag såg två deltagare från Idol idag.
Eller det var min kusin som såg dem, och i samma ögonblick slog hon till mig. Det tog ett tag för mig att förstå, eftersom jag bara har kollat på Idol en sådär EN gång denna säsong.
Frid och rastlöshet
Som sagt är allting frid här på Dalarö. Det är ganska lätt att bli rastlös med andra ord. Klockan är 10.20 och jag är redan otålig på att hitta på något. Pappa har åkt till Amsterdam, hans fru är i stan. Farfar är på jobbet och min kusin ligger och sover. Det är jag farmor och hunden som är vakna.
Jag måste alltid ha något att göra och det är därför jag alltid har så himla mycket att göra. Så att jag sa slippa bli rastlös. Jag kan inte bara chilla. Det går liksom inte. Nu har jag försökt i två timmars tid. Så det är dags att sysselsätta sig.
Så nu ska jag springa ner till båthuset för att väcka min kusin, sen ska jag dricka lite te innan jag går på en långpromenad med Turbo. Jag måste bara mentalt förbereda mig på att anstränga musklerna, eftersom han drar.
Sen har jag en och en halv bok jag ska läsa ut tills morgon och på onsdag. Så jag har ju lite att göra med andra ord.
God morgon Dalarö
Jag sagt, jag har en inställd klocka på att vakna klockan 9 varje dag. I natt ställde vi om klockan och jag vaknade såklart då klockan 8. Det är en superduperfin dag och jag sitter nu inne hos min farmor och farfar och dricker färskpressad juice på en liggsoffa i nedre vardagsrummet, samtidigt som Turbo kommer och vill leka. Allt är frid här.
Afterwork
Idag har jag jobbat sju timmar när jag egentligen skulle ha jobbat fem. Min arbetskompis var dödstrött och jag tänkte att jag faktiskt inte var så trött med tanke på att jag sov tre timmar i natt.
Hur som helst, jag ska snart gå tillbaka till jobbet för att sedan gå och ta en afterwork med en arbetskamrat. Det ska bli mycket trevligt och jag är jäkligt taggad.
För en sekund tvekade jag
Jag hade tänkt att ångra mig angående joggningen, men jag ska göra det. Min iPod var urladdad. Nu borde batterierna hålla ett tag.
Hemma bra, men hemma bäst
Idag tog jag en tripp hem till Bagarmossen efter jobbet.
Jag umgicks lite med min mor och gjorde sånna där saker som jag alltid gjorde när jag bodde hemma hela tiden. Som att fläta hennes hår och gå in och ut i skafferiet hela tiden.
Eftersom jag ska jobba imorgon så hade jag i åtanke att jag skulle åka hem, men det vart lite senare än planerat. Jag tänkte att det skulle vara ganska kallt ute, så jag plockade fram min dunjacka, som jag gillar hur mycket som helst. Även i år.
Eftersom min mamma har blivit en bullmamma sedan jag flyttade så passade jag även på att trycka i mig lite bakverk. Och sedan kollade vi på Idol, innan jag begav mig till lägenheten.
Det känns så konstigt att alla som åker tåg ska ut, men jag ska hem. Är jag en tråkig människa? Jag gick förbi affären innan det stängde och köpte snask, igen. Nu har jag klätt på mig träningskläder och ska ut och jogga lite, eftersom jag hämtade hit mina joggingskor från Bagis. En fredagskväll sådär, det är väl mysigt?
Två bilder i en på min vän
Det var en ensam sko
På tal om jobbet..
Det är löning och första helgen på lovet. Detta innebär typ kaos x3.
Det här blir kul. (Jag menar det)
Jag, en morgonmänniska
Jag vet inte varför, men nuförtiden kan jag inte sova längre än till 9.00, oavsett när jag går och lägger mig. Idag vaknade jag till och med innan klockan 8. När man somnar sent är det kanske inte alltid det roligaste, men det är skönt på samma gång. Som idag hann jag träna innan frukost, och har fortfarande gott om tid på mig innan jag ska gå till jobbet.
Gårdagens date
Jag kom på att jag glömde berätta om gårdagens otippade date med min farmor.
Jag gick raka vägen till henne efter att jag klivit av bussen i Odenplan. Vi gick till en liten pub vid namn Shakespear, som ligger en femtio meter ifrån hennes port. Där delade vi på lite vin och åt gott.
Efter middagen följde jag henne hem och hon frågade om jag ville hänga med upp en stund. Till en början tvekade jag. Vad skulle jag vänta mig? Men vi hade haft det trevligt så jag tackade ja.
Vi kollade på tv och pratade. Hon visade bilder på lägenheter i Spanien som är intressanta för dem att kanske slå till på. (Det hoppas jag, verkligen att de gör!) Jag måste faktiskt säga att det var mycket... trevligt.
För er som känner mig har jag inte den närmsta av kontakter till mina farföräldrar, så detta var ett mycket stort steg för mig.
Så här i efterhand har jag tänkt lite. Vad var anledningen?
Som jag ser det finns det två alternativ.
1. Farmor kände att det kanske var dags att knyta lite band, att stärka vår relation. Familjen är ju trots allt det viktigaste man har här i livet.
2. Hon var ensam och uttråkad och ville ha lite sällskap, även ifall det innebar att tillbringa kvällen tillsammans med mig.
Jag kan ju inte veta, men oavsett så intalar jag mig att det var det första alternativet.
Man blir mycket gladare att tänka positivt.
Föreläsning 2
Dagens föreläsning gick betydligt mycket bättre. Jag skulle nästan våga säga att det var intressant också.
Det var extrapris på godis nu, och alla vet väl vad det innebar?
Ja, precis. Nu vill jag gå och kräkas.
inte riktigt dom jag tänkte dagen
Jag tror jag sovit minst femton timmar detta dygn och jag skulle kunna fortsätta sova tills imorgon. Jag mår bra, så jag vet inte vad felet är. Hur som helst så måste jag köpa godis till föreläsningen. Jag vägrar somna idag igen.
nejnejnej
Jag tror jag lagade för mycket mat.
Inte bra, för jag åt upp allt också.
Jag kommer att somna.
Igen.
Inte riktigt okej
Jag hade planerat att plugga idag. Och jag har verkligen satt igång. Men varje gång jag läser i den här boken så somnar jag. Vad ska jag göra liksom? Jag lagade precis mat, så jag hoppas att det hjälper.. Annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Finns det någon som har några tips, för det här är inte riktigt okej.
pluggpluggplugg
Imorgon är jag ledig. Trodde först att jag skulle hoppa in för sjuklingen på jobbet imorgon också, men det ska jag icke. Detta passar mig ypperligt eftersom jag behöver plugga. Jag vet inte hur mycket det är just nu, men om jag inte misstar mig så ska jag läsa ut två böcker, plus några kapitel i en annan bok, och lite till i en fjärde. Detta tills nästa vecka.
Ingen idé att börja läsa nu, jag tänker däcka efter det här.
Föreläsning
Vi kan väl säga såhär... Jag missade dans för inget.
Kvinnan matade på men sin crapiga powerpoint-presentation och i samma tonart hela tiden.
Efter tio minuterna gav jag upp antecknandet.
Efter de tjugo minuter hade jag somnat.
Efter en timme tänkte jag gå hem.
Efter rasten tvingade jag mig själv att vara vaken.
Det gick bra, men jag lyssnade inte på vad hon sa.
Jag ska på fortsättningen imorgon.
Gud, vad jag ser fram emot det.
Otippade saker
Jag har aldrig varit med om maken på att inte ha något att göra när jag jobbar. Eller det kändes inte som det i alla fall. Skönt tycker jag. Nästa gång jag kliver in på jobbet är det då det både är löning OCH första helgen på höstlovet. Till och med extrapersonal kommer att sättas in. Det blir skoj.
På tal om lön så fick jag precis veta vad jag fick i lön denna månad.
Jag är ganska nöjd, men utgifter har jag ju, så vi får se hur långt jag kommer med att lägga undan mina pengar. Fast sen har jag kommit på att jag har ju alla mina sparade mynt som kommer att ge några tusenlappar. Jag har sparat aslänge, på något som jag ska helt själviskt spendera på mig. Jag vet vad det är nu. Då ska jag börja spara till nästa grej.
Nu ska jag på föreläsning och guess what!
Efter det har farmor bjudit ut mig på middag. Ganska otippat, men kul!
I'll tell you all about it later.
På tal om lön så fick jag precis veta vad jag fick i lön denna månad.
Jag är ganska nöjd, men utgifter har jag ju, så vi får se hur långt jag kommer med att lägga undan mina pengar. Fast sen har jag kommit på att jag har ju alla mina sparade mynt som kommer att ge några tusenlappar. Jag har sparat aslänge, på något som jag ska helt själviskt spendera på mig. Jag vet vad det är nu. Då ska jag börja spara till nästa grej.
Nu ska jag på föreläsning och guess what!
Efter det har farmor bjudit ut mig på middag. Ganska otippat, men kul!
I'll tell you all about it later.
Hej
Jag hoppar in för en vän på jobbet idag. Det gör inget för jag har rean förberett mig inför kvällens föreläsning. Tog mig inte jättelång sömn i natt, men jag mår prima. Jag är typ jättetaggad! På vad? Jag vet inte, men det behöver jag inte veta heller.
Ikväll möter jag nog upp med min far, hans fru och hans vän.
Middag eller något sånt. Kvällens föreläsning är bara två timmar, 18-20, så jag borde hinna med dem. Annars blir det väl en drink eller två.
Vi hörs snart.
ISIS
För er som tror att det bara är glamour att vara en dansare, tror fetfel! Det krävs tid, svett och tårar. Det är stressigt eftersom man oftast bara har några minuter på sig att byta kläder innan det är dags att gå ut och köra igen. Eftersom det ständigt ska vara en rullande show, så ligger pressen på en hela tiden.
Oftast får man inte heller ett ordentligt omklädningsrum.
Som idag, en städskrubb/omklädningsrum, där det inte ens fanns en fungerande lampa i taket. Att den låg en våning ner gjorde inte heller att ombytestiden vart underlättad. Och till råga på det var vi tvungna att gå igenom köket för att kunna komma till matsalen, barfota då.
Men jag kan inte påstå att jag kan klaga. Det är så oerhört kul, att man nästan kan förbise sådana saker, nästan. Ibland är det bara för mycket. Eller för lite kanske jag ska säga...
Hur som helst, det här är ISIS. Vi är monster (i singular), vi är bäst.
Om det är något jag kommer sakna när jag åker till LA, så är det att göra saker som dessa med just de här människorna.
Te-bad
Jag tog mig precis ett bad. Jag drack te samtidigt, som sedan vart kallt.
Så jag hällde ut det i vattnet.
Det såg ut som kiss.
London baby!
All info kom till mig igår. Det står alltså svart på vitt att jag åker till London. Känns typ overkligt att det äntligen blir av. Fan vad kul det kommer att bli. Sömn, vad är det? Det finns ingen tid till sånna onödigheter när man bara har en helg att disponera.
Stockholm => London
19.35 - 21.35
Tiden suger ju ganska hårt eftersom det är Halloween och vi ska FESTA!
Men huvudsaken är väl att jag kommer dit?
London => Stockholm (via Tyskland)
9.35 - 15.20
Perfekt, eftersom redan klockan 18.00 ska jag vara på Universitetet för att plugga i fyra timmar. Hoppas jag hinner alltså. Men jag är tidsoptimist så det kommer att gå galant. Det som däremot skrämmer mig är mellanlandningen. Jag har aldrig flugit själv faktiskt och första gången jag skulle åka tåg själv hände en katastrof. Jag kom inte med mitt tåg.
Men då var jag typ 15, nu är jag 19 och bör klara sånna här saker.
Annars är det ganska pinsamt.
Hur som helst, jag drar!
welcome back
Om man frågar typ alla jag känner om hurdan jag är, så skulle nog de flesta säga att jag är människa med koll. Det stämmer bra. Jag är organiserad, och ser till att saker blir gjorda i tid. Så har jag alltid gjort.
Men på senare tid har denna kontroll försvunnit och min teori är att det beror på att jag slutat skolan. Jag har skjutit upp saker, eller bara inte hunnit, eftersom jag tagit mig vatten över huvudet. Jag var inte medveten om mina begränsade 24 timmars dygn, eftersom allt vart så annorlunda. Med allt jag tog på mig skulle jag behöva ungefär 30 timmar varje dygn. Min rutinen hamnade alltså på villovägar.
Men idag känner jag att min kontroll kom tillbaka, om än lite.
Vad är beviset?
Jag gjorde en checklista för vad jag måste göra imorgon innan jag möter upp med dansgruppen klockan fem.
- Gå till banken för att se att en transaktion gått igenom
- Gå till jobbet för att kolla upp vilka som inte jobbar när jag åker till London
(Behöver någon som kan hoppa in för mig)
- Ringa mormor och morfar och fråga om de kan skjutsa mig till Arlanda.
- Gå till min väns jobb för att lämna lite saker.
- Leta upp "rätt" underkläder inför showen. (Ja, sånt är viktigt)
och om jag inte vaknar för sent...
- träna på min gymboll som jag hämtade hit idag.
Nu kom jag på en sak till bara för det.
Jag måste ju hinna fixa mig också.
Ja, där har ni morgondagen. Vi hörs i övermorgon då.
Nej skoja, ni slipper inte undan.
Varför komplicera ord?
Hemma från dansen igen...
Imorgon är det show med ISIS, så vi var tvungna att gå igenom de danser vi ska visa upp imorgon. Den ena är Saoudi och den andra är Afro Khaligi. Båda dessa danser har vääääldigt mycket huvudsnurrar. Så i ungefär i en timme har jag snurrat på huvudet, mer eller mindre. Inte heller har jag stretchat, och jag jag känner att huvudet är tungt.
Efter ISIS-träningen hoppade jag in på en sambaklass. Jag har inte dansat samba på ett halvår så det var oerhört kul. Men, inte för att verka skrytsam, så var nivån inte alls där jag ligger, så själva klassen i sig gav mig inte så mycket. Efter den klassen hoppade jag in på en trumsolokurs. Det var också skoj.
Så nu är jag hemma, känner mig lite tung i huvudet och har i tankarna att stretcha lite, nu när jag ändå är varm i musklerna. Sen ska jag äta något. Typ broccoli. (Jag var tvungen att slå upp stavningen, bara så att ni vet)
Jag kan jag också
Idag har jag varit duktig faktiskt. Jag har tagit tag i en massa saker som var tvungna att tas tag i. Jag pluggade idag, förberedde mig inför de kommande två föreläsningarna på Universitetet. Det var grymt torrt och jag ville egentligen sova. Men jag kämpade, och jag gjorde det.
Sen packade jag en stor väska full med kläder som jag sedan åkte till lägenheten med och på vägen gick jag förbi skomakaren/skräddaren i Bagis, där jag lämnade in två par jeans som behövs lagas och ett par stövlar som verkligen behövdes klackas om.
Här i lägenheten har jag städat och diskat och vikt alla mina kläder på nytt.
Nu ska jag iväg och dansa i några timmar. Det ska bli kul.
The one and only
Detta, mitt herrskap, är den första och enda bild som finns på mig och mannen i LA. (Bortsett från den mindre bra bilden som togs samtidigt.) Bilden togs kvällen innan han for, och jag måste säga att se på den nu, gör att allt känns helt absurt overkligt... Jag har liksom bara kunnat stirra på en dataskärm i lite mer än en månad. Att se båda två samtidigt är liksom ofattbart. Ungefär lika ofattbart att jag alltid ska lyckas få de röda demonögonen på alla bilder...
Nu vet ni hur han ser ut.
Vem han är och vad han heter får ni nog vänta med ett tag till.
Vuxenpoäng
The point of no return är här. Det är nu officiellt att jag åker till London för att fira halloween tillsammans med min saknade kusin. Nu har jag typ aslänge suttit här och bokat flyg och flygbuss. All by my self. Det är det första jag betalar själv över internet och jag måste säga att jag känner mig lite vuxen nu. Eller okej, jag gjorde allt men betalningen gick inte igenom. Detta beror inte på att jag inte har några pengar, utan på något annat, okänt. Tur att jag har en snäll farfar som ställer upp sålänge. Men i alla fall, jag gjorde ju allt... så lite vuxenpoäng fick jag väl ändå? Och flygbussarna gjorde jag helt själv...
Jag gillar att vara vuxen, men jag gillar att inte vara det också.
För att kompensera detta tog jag mig ett glas Plupp, chokladdrycken.
Ibland är världen så liten
Idag var jag vikarie åt min master som gästar på en festival i Tyskland.
När jag pratade med henne i telefon fick jag veta ungefär vad jag skulle göra och att gruppen var cirka 20 personer varav att det fanns några stökiga ungdomar.
Jag som har min grupp á 6 personer som typ är jättegulliga, fick ju såklart en liten mildare form av chock. Jag var nervös på riktigt. Men det gick fint, det gjorde det verkligen. Annorlunda från mina lektioner, men det är nyttigt att gå utanför boxen.
Men nu till rubriken.
Jo, den är nämligen så att min kille bor i Los Angeles, och idag var jag lärare åt hans syster. Jag tycker sånt är ganska coolt. Som en annan gång, när jag var i Thailand... Ja, då kommer en bekant fram till mig när vi sitter och käkar frukost på hotellet. Eller en annan gång när jag var på Gotland... Då var det en krogvakt som kom från Bagarmossen. Vad är oddsen liksom?
En dröm, för bra för att vara sann?
I natt drömde jag en ganska konstig dröm. Kommer inte ihåg mycket av den, mer än att det var fest och att jag och två kompisar var på nattbussen hem. Vi åkte förbi någonstans och det som om det var en partystad full av studenter. Vet inte om det var typ någon examensgrejs eller så. Men det var fest! Så vi klev av bussen.
Vi var typ ganska fula, och alla andra var typ jättesnygga och fixade. Så jag var helt enkelt tvungen att fixa det är på något vis. Jag sa typ till vakten att vi skulle hjälpa till i köket eller något sånt. Han köpte det och vi kom in.
Väl inne såg jag en bekant till mig dansa, så jag sa hej till honom och kom på att jag faktiskt också kunde dansa. Sagt och gjort. Men grejen var att det var ingen som kollade när jag dansade.
Hur som helst, det jag ville komma till, the big klimax i min dröm, var att jag fick utmaningen att gå ner i spagat. Jag förklarade att jag inte kunde, men jag var i alla fall tvungen att försöka.
Jag gjorde det! Sen vaknade jag, men jag vet att det inte är omöjligt.
Kan jag i drömmen, kan jag i verkligheten.
Ge mig lite tid bara.
detaljer
Eftersom jag jobbar i restaurangbranchen så får jag inte ha nagellack eller smycken. Helt förståerligt. Man får liksom skära av alla privilegier som får oss kvinnor att må bra. Allt för att servera andra människor sin lunch. Vi får egentligen inte ens ha naglar. Men där går min gräns. Jag är, och har alltid varit, en pojkflicka. Men jag gillar att ha naglar. Så jag vägrar, de kan inte ta mina naglar ifrån mig.
Fast i för sig blir de förstöra av att jag jobbar, så den onda cirkeln är sluten.
Det jag egentligen ville säga här var att jag för första gången, sedan jag började jobba, har målat naglarna. Jag tycker det är fint.
Det är lördag, och jag går och lägger mig. Tidigare än vad jag brukar.
Lättat hjärta.
Jag har inte duschat på ett tag. Jag vågar inte säga hur lång tid det där sen sist.
Jag går och badar nu.
Var dag har sitt kaos
Nu sitter jag här, på min rast, och har inget att göra. Jag hade kunnat skippa denna timmes rastlöshet, men vart ivägjagad. Idag är en, till ovanligheterna, lugn lördag. Det finns hela tiden saker att göra, men det är inte kaos.
Men vad har jag då lyckats åstakomma idag.
Jo. För det första. Jag hade ingen bricka, och eftersom jag öppnade så innebar det att jag inte ens kunde entra Kungshallarna, eftersom övervåningen inte öppnar förrän elva på helgen. Och inte heller hade jag någon mobil så att jag kunde ringa chefen. Så det jag lyckades med var att knäcka en fyrsiffrig kombination som ledde mig till något kök, sedan kunde jag bli insläppt. För att glänsa lite mer så kan jag säga att det var på andra försöket.
Själv öppningen gick typ som smort. Jag var så snabb. Allt gick i bara farten. Det gjorde även mitt finger, nästan. Men jag var så inne i det jag gjorde så jag märkte inte förrän efter ett tag att jag blödde.
Men få se nu. Först brännskador och lårkaka, och nu skärsår. Vad kommer härnäst? Elchock? Frätskada? Ja, den som lever får se.
Men vad har jag då lyckats åstakomma idag.
Jo. För det första. Jag hade ingen bricka, och eftersom jag öppnade så innebar det att jag inte ens kunde entra Kungshallarna, eftersom övervåningen inte öppnar förrän elva på helgen. Och inte heller hade jag någon mobil så att jag kunde ringa chefen. Så det jag lyckades med var att knäcka en fyrsiffrig kombination som ledde mig till något kök, sedan kunde jag bli insläppt. För att glänsa lite mer så kan jag säga att det var på andra försöket.
Själv öppningen gick typ som smort. Jag var så snabb. Allt gick i bara farten. Det gjorde även mitt finger, nästan. Men jag var så inne i det jag gjorde så jag märkte inte förrän efter ett tag att jag blödde.
Men få se nu. Först brännskador och lårkaka, och nu skärsår. Vad kommer härnäst? Elchock? Frätskada? Ja, den som lever får se.
Tvetydigt
Jag är trött och vill sova. Jag slutade jobbet igår endast tio timmar innan jag skulle börja igen. Och det är väl klart att man inte kan sova så fort man kommer innanför dörren. Men jag har väl typ fått mig fem och en halv timmes sömn. Det borde räcka för nio timmars jobb? Åh, jag hade glömt hur skön min säng här hemma är. Fast ändå, jag är inte trött. Kroppsligt trött, mentalt pigg. Ja, dags att jobba.
En massa orelevant skit från idag
Idag hade jag en halvtimmes rast på jobbet. Denna spenderade jag med att äta och läsa i en Elvistidning. Det var så kul att jag satt och gapskrattade, högt och länge. För det var kul länge. Jag hade gömt mig i ett hörn och byggt mig en borg av chipskartonger. Ja, där satt jag och skrattade helhjärtat. Ingen kunde se mig, en jag undrar vad gästerna tänkte när det kom konstiga ljud inifrån Taco bar.
Som vanligt kom jag inte därifrån förrän lite mer än en halvtimme senare, eftersom det var jag som stängde. Jag tog Farsta-tåget och åkte till Skärmarbrink, där jag skulle vänta på Skarpnäcks-tåget. (Idag åkte jag hem, ingen mobil = ingen väckarklocka). När jag kliver av tåget blir jag så rastlös och började tänka tillbaka på back in the days, och av någon konstig anledning började jag tänka på när jag ville lära mig spotta "som en man".
Jag är idag ingen spottande person, men jag tänkte "what the hell". Innan jag visste ordet av rann det spott på min jacka.
Och sen nydligen. Jag kom hem, kikar i skafferiet och överöses av godsaker och mat och allt ni kan tänka er. I mitt fattiga studenthem ska man vara glad om man hittar Digestive från 2007 liksom. Grejen är att det var så mycket godsaker att det vart jobbigt. Sen har tanken slagit mig att jag, fortfarande, inte ska/bör/får äta sådant. Och speciellt inte mitt i natten.
Det slutade med att jag åt en massa marinerade vitlöksklyftor.
Tur att min kille bor på andra sidan jorden.
Som vanligt kom jag inte därifrån förrän lite mer än en halvtimme senare, eftersom det var jag som stängde. Jag tog Farsta-tåget och åkte till Skärmarbrink, där jag skulle vänta på Skarpnäcks-tåget. (Idag åkte jag hem, ingen mobil = ingen väckarklocka). När jag kliver av tåget blir jag så rastlös och började tänka tillbaka på back in the days, och av någon konstig anledning började jag tänka på när jag ville lära mig spotta "som en man".
Jag är idag ingen spottande person, men jag tänkte "what the hell". Innan jag visste ordet av rann det spott på min jacka.
Och sen nydligen. Jag kom hem, kikar i skafferiet och överöses av godsaker och mat och allt ni kan tänka er. I mitt fattiga studenthem ska man vara glad om man hittar Digestive från 2007 liksom. Grejen är att det var så mycket godsaker att det vart jobbigt. Sen har tanken slagit mig att jag, fortfarande, inte ska/bör/får äta sådant. Och speciellt inte mitt i natten.
Det slutade med att jag åt en massa marinerade vitlöksklyftor.
Tur att min kille bor på andra sidan jorden.
Personligt meddelande till Isabel
Eh, ja, plugga var det va?
I truly loved it!
Ses snart BeBiZ
Jag har Word men kan inte använda än
För att gå vidare med nästa inlägg så har jag alltså fått mitt efterlängtade Word-program (äntligen skriker väl pluggkompis ut). Jag kan äntligen överföra mina anteckningar till ett propert textdokument, istället för en textredigerare. Jag har tänk plugga nu, fram tills dess att jag ska till jobbet om fyra timmar. Grejen är att om jag börjar lägga in texten i word-dokmentet så är det redan givet att jag kommer sitta tre och en halv timme med att skapa den perfekta layouten.
Jag väljer nog att läsa i boken istället.
För säkerhets skull då.
Tack baby
Igår var jag på dansskolan, som vanligt. Min master ville veta namnet på en dansskola som ligger i Täby, så jag hjälpte henne genom att ringa min kusin som bor där. (Är det här man kan säga att jag har kontakter?)
Hon ville veta vilken scen de hade sina dansshower på, så jag hjälpte henne med det också. Grejen är att det tekniska inte är hennes starka sida, så det tog ett tag. Men är man så grym som hon är på annat så spelar det väl ingen roll antar jag.
Hur som helst, jag vill nu gå över till mig själv. Igår kände jag mig typ som Lizbeth Salander (en skillad datahacker i boken "Män som hatar kvinnor"). Idag var jag typ tvungen att få hjälp för att installera ett officeprogram. Min självkänsla är inte den bästa just nu, men tack baby.
Ps. Läs boken, den är grym!
Ibland är jag klantig
Det är inte ofta jag gör rent sagt dumma saker. Men alla har ju sina stunder.
Jag glömde min mobil i mitt skåp på dansskolan.
Ingen kan nå mig förrän på söndag.
(Det är nu jag hoppas på massvis av sms och obesvarade samtal)
Totalt värt att inte missa
Ikväll skulle jag ha pratat med LA-mannen. Det fick jag visserligen göra också, i typ tio minuter. Sen vart jag totaldissad. Han skulle till skolan för att se Mr Big. Jag förstår honom, fullkomligt.
Mr. Big - To be with you
Nödvändig bortskämning
Idag fick jag en halvtimmes massage. Obeskrivligt skönt var det. Till och med den knuta vid skulderbladen, som min påg på andra sidan jorden inte helt fick bort, löstes upp.
Efteråt var jag som drogad, gick omkring barfota i väntan på att få dansa. Jag frös, men på ett annorlunda sätt. Och självklart öppnades porten vid solarplexus, fast det kände jag inte riktigt förrän när jag kom hem.
Jag är för tillfället en tvekare. Jag vet inte vart jag är står, vet inte vart jag är påväg och inte heller vart jag vill komma i mitt liv. Jag vet ingenting.
Men tillbaka till massagen. Det är idag en lyxvara som alla borde kunna ha tillgång till. Man mår både fysiskt och psykiskt bra. Och det förebygger så många samhällsproblem.
Fast egentligen behöver man inte få en riktig massage för att uppnå detta.
Beröring gör mer än vad man kan tro, och beröring som håller känslan i handen kan utföra stordåd. Om det är något jag önskar så är det just det.
Inget kommer i vägen nu.
Jag dör när jag ser det här klippet. Men jag ska inte låta det förstöra min natt. Jag ska sova. Imorgon ska jag jobba så att hyran får sig ett avdrag. Det är dags att hjälpa till att städa i Skälby igen. Vart inte direkt positivt överraskad när jag gjorde ett kontoutdrag igår, så jag gör allt för att minska utgifterna.
Hur som helst, det här klippet är kul. Om någon säger något annat kan jorden lika gärna gå under i natt medan jag sover. Ja, vi får väl se för nu går jag och lägger mig.
Ps. För er som inte ser, så är det i alla fall en man.
Skada
När man tränar mycket är det lätt att skada kroppen. Detta gäller även dans.
Min master är ett praktexempel. Fotskada, knäskada, stäckningar, låsningar, ledont, överanstängningar, halvförlamad kropp, you name it... Det är därför jag respekterar henne så mycket som jag gör. Nu menar jag inte för skadorna, utan att hon ger aldrig upp. Någonsin.
Jag har kommit på att jag är likadan. På senare tid har jag dansat intensivt, till och med när jag är sjuk, och detta har medfört att jag också börjar känna av det. Man tänker till en början, 'jag ska ta det lite lugnt idag', eftersom att skippa en träning är helt uteslutet. En kvart in på lektionen står man där med prestationen på topp, oavsett hur mycket världen snurrar eller hur det illa det strålar i knäna. Är det huvudsnurrar som ska göras, trots att man har nackspärr... ja då är det huvudsnurrar som ska göras.
Skadan sitter inte i kroppen, det sitter i huvudet.
Det är som att om jag skulle sluta dansa, går livet under.
Det här är min passion, mitt liv.
Jag slutar inte för något.
Nej, en gång för alla.
Till supé bjöds det på smarrig kyckling med perfekt kokat ris och kryddig curry. Efter två feta portioner, så att kaggen hängde vid knäna, satte vi igång med att bleka mitt hår.
Jag råkade ta sönder pinnen och var tvungen att ta fram mina gamla goda slöjdkunskaper. Kökskniven i allra högsta hugg.
När vi var klara kände Emilie för ett tilltugg. Jag har inget sånt här. Men sen kom jag på, det finns ju Digestive. Så jag korkar glatt upp och bjuder. Själv gillar jag det inte, men kände att det var dags att ge de små rackarna en andra eller tredje chans.
Båda tog en varsin tugga och ser förskräckt på varandra. Jag springer till vasken och spyr upp var jag precis stoppat i munnen. Smaken satt kvar så jag hällde i mig resten av curryn som låg, täckt med ett tjockt skinn, för att få bort den obeskrivliga smaken. När jag lyckats återhämta mig kollar vi på utgångsdatumet.
Juli 2007.
Kyckling och curry med ett bra sällskap
Min mobil har varit stendöd i några dagar. Hjälten var min kompis Ross, som råkade ha haft en lika skruttig mobil som jag. Så nu lever den, i alla fall för ett tag.
Jag har haft lite dåligt samvete, eftersom samma dag som den dog skulle jag ha ringt min vän. Hon fick aldrig det samtalet. Men vi ska ses ikväll. Jag bjuder på supé och gott sällskap. Det var länge sen vi hade en romantisk middag för två.
Egentligen vill jag inte minnas senast jag bjöd. Men det är nog oförglömligt.
Kort och gott lyckades jag få det att brinna i micron. Sen brände jag fast korvbitarna i stekpannan, och för att rädda situationen öste jag i matfett. De simmade typ bokstavligen innan jag ansåg att de var klara.
Det är en middag jag aldrig glömmer.
Höstkänsla
Fan
Ja, nu hann klockan bli nästan två.
Vet inte ens vad jag har gjort denna timme.
En sak är säker. Jag går till sängen nu!
Igen
Ja, klockan är snart ett, igen...
Jag ska snart gå och lägga mig. Det ska bli skönt.
Det är ganska skönt att jag typ är fri att disponera mina dagar nu. Att jag inte jobbar vill säga. Ganska oskönt också, eftersom jag blir grymt rastlös och nästan bara är hemma. Men then again, jag har mer tid till att plugga och jag måste även planera mina kommande danslektioner.
Imorgon ska jag sova ut. Sen ska jag bygga min koreografi, vilket passar bra. Jag behöver verkligen röra lite på mig.
I'm going to London
Ikväll fick jag klartecken på att jag är välkommen att hälsa på min kusin i London. Jag åker om mindre än tre veckor, på Halloween närmare bestämt. Det ska verkligen bli kul att fira det "på riktigt". Klä ut sig och allt annat som tillkommer.
Vi ska åka och se en massa sevärdigheter, shoppa loss, ha picnic, fika på Starbucks och festa som två jävla as. Från vad jag hört är det galet där och eftersom jag endast kommer att vara där tre nätter, så kommer vi ju verkligen gå in för det. Jag är mer än redo. Jag spricker snart.
Ska boka flygbiljetter snart snart. Måste bara meddela jobbet.
Eller i värsta fall kanske förhandssjukskriva mig.
Jag drar.
Allt är bra, men läget är inte det bästa
Jag har en underbar lägenhet. Det är hur bra som helst. Nära till allt och så.
Men.
(Ja, det finns alltid ett men)
På samma gård finns det ett dagis. Det är ju hur bra som helst, om jag skulle ha planer på att skaffa några knottar. Det har jag inte, så det är inte ju bra alls. Utan det är i själva verket ganska mycket mindre bra. I alla fall när det kommer till att jag behöver fokusera ibland.
Som idag, jag satte igår och pluggade och det gick bra. Jag pluggade på flitigt i nästan två timmar, och sen började en massa barn skrika nere på gården. Det var inget gråta-skrik, vilket skulle vara det ultimata störningsmomentet. Men det var skrik. Sen var det kört.
Jag har försökt att fokusera igen i två timmars tid.
Det går inte, jag ger upp.
Kan man ringa störningsjouren?
I am the law
Eller, jag skulle kunna vara.
Men det här är svåra grejer.
Det här är en skönhetsblogg - Håret
Jag har funderat och tänkt. Om jag vill slå igenom som bloggare måste jag konvertera mig till modets och skönhetens slaveri. Sagt och gjort. Detta inlägg handlar om håret.
I höst ska det vara ett naturligt svall som vilar mot axlarna. Draperi-luggen ska rama in ansiktet och utväxten ligga på minst en fyra, fem centimeter. Frisyren kan bäras av såväl killar som tjejer, vilket passar bra i vårt jämställda samhälle.
Denna frisyr kommer att hålla även i vinter. Så när du känner att kylan är för hård kan du med gott samvete dra fram det gamla pannbandet som legat i en förvaringsbox uppe på vinden. Det har nämligen aldrig varit mer trendigt.
I vinter är den stora trendsättaren när det kommer till håret Björn Borg.
Jag hakar på trenden, vågar du?
Redovisning
Kvällen började bättre än väntat. Efter att ha spenderat tid hemma i Bagarmossen tillsammans med en katt, åkte jag till min egen lya där jag skulle göra mig redo för kvällens bravader. Till min positiva förvåning lyckades jag få lite tid till att prata med min lover under tiden jag satte på mig kvällens mask.
Sen bar det av med 4:an till Söder. Jag var taggad. Mitt mål var att bli redlöst full.
Väl på cafét hookar jag upp med min kompis Kompis. Hon hade samma tankegång.
Jag var ett glas efter, så jag slukade min första "Slap me down and fuck me" på tre röda.
Efter lite väl många dringar, shotar och glas vin hamnade vi inne på toaletten. Jag mådde fint, det gjorde Ross också, men det är något med att alltid hamna antingen i kök eller på toaletter. Jag kommer inte så där på rak arm ihåg att dessa bilder togs.
Resten av kvällen är ganska blank. Eller blank är fel ord. Allt är bara huller om buller. Jag vet inte vilka jag var med, jag hade ingen koll på vilka som kom eller vilka som gick. Jag vet att kvällen avslutades dansande. Någon gång efter 3.00 stängdes musiken av och det var dags att lämna roligheterna. Jag jag hade åter igen lyckats ragga upp Ross och vi bestämde oss för att hon skulle sova hos mig. När vi skulle hem, hjälpte vi denna tjej att komma till tunnelbanan med denna fulla man.
På tunnelbanan såg vi denna fulla (?!) kvinna som hade kommit på ett smart sätt för att undvika att spy ner sig, eller någon annan. Jag undrar om hon har sökt pantent på idén?
När vi kom till Odenplan hade vi som plan att fyllekäka på Burger King. Men det fick vi inte, de stängde halv fyra. Klockan var väl nu runt kvart i fyra. Vi lyckades inte ens tigga till oss lite waste. Det kallar jag snålt. Istället köpte vi godis och annat på Seven eleven och gick sedan för att kissa på statsbiblioteket.
Extreme makeover, home edition.
Si sådär nu, en timme senare, ser lägenheten ut som den gjorde när jag flyttade in. Det gör dessvärre inte jag.
Ur en ungkarlsliv
Jag skojar inte när jag säger att lägenheten har varit ett enda kaos. Alla kläder i en och samma hög, smutsiga som rena. Böcker och papper överallt. Full soppåse. Take away-kartonger. Obäddad säng. Disk. Och så Jag. Sliten. Med gårdagens smink och otvättat hår går jag omkring i mina myskläder. Jag är nöjd med min tillvaro. Om man tar bort allt ovanstående förutom det sistnämnda - myskläderna.
Jag säger inget mer.
Marina, du kan vara lugn.
Zip some
Vart börjar jag?
Efter lite väl många "Slap me down and fuck me" (Redbull vodka), "After sex" (Tequila-shot), "Slow screw against the wall with french kisses" (typ vodka och cocosnötgrejs. Eller jag kommer ej ihåg smaken) och vitt vin, så fanns de hundralappar jag hade med mig inte längre i min besittning.
Jag hade råd med godis och en bakispizza idag.
Jag är nöjd.
Bilder kommer.
Nuså
Hela morgonen har varit lite seg, Nu mår jag bra igen. Fast jag har legat ner ett tag nu. Jag vågar inte ställa mig upp. Typiskt att jag behöver gå på toaletten.
Uppoffringar
Jag skulle verkligen kunna lägga mig ner bredvid min kompis i sängen och bara däcka. Med det göra jag inte. Jag håller mig vaken. Vill man så kan man...
Full, jobbig, tjej, 19. Någon som kan kan förbarma sig?
A hell of a night
Ja, jag hade kul. Minst sagt.
Jag är typ fortfarande full. Men det gör inget.
Min vän Ross däckade. Smart drag.
Jag vill prata med min kärlek.
Tydligen vet alla om det.
Jag har inte sagt något.
Men i alla fall. Kul. Oväntat.
Klockan är mycket.
Jag är ledig imorgon.
Partyparty
Ikväll är det cocktailparty som gäller.
Jag är taggad.
Jag är taggad.
Att konversera med en katt
Idag åkte jag hem efter jobbet för att hämta min mobilladdare. Den var inte här, så den kanske ligger under sängen i lägenheten. Typiskt.
Men jag kom i alla fall hit, och får ett varmt bemötande i dörren. Men inte av min mamma, ånej, hon var inte hemma. Utan motmig kommer Skrollan, en katt.
Hon var nog ganska uttråkad. Hon jamade så mycket.
Jag jamade tillbaka.
Hon svarade.
Jag svarade.
Hon svarade igen.
Jag gav svar på tal.
Ja, ni fattar visan.
Vi har pratar i typ en kvart.
Hon gillar mig.
Men jag kom i alla fall hit, och får ett varmt bemötande i dörren. Men inte av min mamma, ånej, hon var inte hemma. Utan motmig kommer Skrollan, en katt.
Hon var nog ganska uttråkad. Hon jamade så mycket.
Jag jamade tillbaka.
Hon svarade.
Jag svarade.
Hon svarade igen.
Jag gav svar på tal.
Ja, ni fattar visan.
Vi har pratar i typ en kvart.
Hon gillar mig.
Taco bar, igen
Eftersom man måste lämna alla tyngder man har hemma när man ska till jobbet, för att inte sura ner stämningen, så ska jag lätta på hjärtat här. Fast egentligen hade jag inga tyngder innan jobbet, de kom när jag väl var där. Vad innebär det?
Hur som helst, den här fröken Klaga jag skrev om igår, har blivit lite väl för mycket. Okej, klaga på dina arbetskollegor, men skrik inte på gästerna. Service är det vi jobbar med. S E R V I C E! Det är nästan så att man skäms. Eller vad är det jag säger, det är så att man skäms
Sen kan du sluta klaga på oss andra också, vi är inga robotar.
Tio Typiska Ting
Det är typiskt att man ska känna sig hungrig,
när det är dags att sova.
Det är typiskt att man känner sig kissnödig,
när man lagt sig i badet.
Det är typiskt att det inte finns någon mjölk,
när man är sugen på oboy.
Det är typiskt att spendera pengar på saker man vill ha,
men inte på det man behöver.
Det är typiskt att träffa någon man gillar,
men som man inte kan vara med.
Typiskt är det när man behöver tvätta,
men inte vet vart tvättstugan ligger.
Det är typiskt att hälla vinäger i stekpannan,
istället för olivolja.
Det är typiskt att fortsätta göra en sak,
när man redan insett att det inte fungerar
Det är typsikt att laga mat för flera personer,
för att man inte tycker om att äta ensam.
Det är typiskt att jag sitter och skriver den här listan,
när jag från början tänkte säga att jag ska sova, men är hungrig.
Att stänga på Taco bar
Ja, idag stängde jag. Det är andra gången jag stängde själv och jag måste säga att det var lika mycket kaos som förra gången. Var klar en halvtimme senare än schemalagd tid. Vet inte ens om jag gör allt bra, sist fick jag en tvåtusen meter lång lista på saker som inte var bra. Men då kom listan från fröken Klaga själv... Inga namn nämnda. Som tur är så är det inte hon som öppnar imorgon. Fast när jag tänker efter så tycker jag att det gick bra ikväll. Det tog bara lite längre tid än det skulle....
Han vaknade?
Baby, jag vet att du möjligtvis kanske pratade i sömnen nu. Men se detta som en påminnelse till att du har något att berätta nästa gång vi hörs. Sov gott.
Gamla låtar rostar aldrig
I och med att jag och min baby varken och träffa eller prata med varandra som man oftast kan i ett förhållande så blir det ofta samtal på till synes mindre bra tider. Ibland stjäl han mina nätter, ibland tar jag hans. Härom natten lyckades jag somna framför honom. Mysigt tyckte han, omysigt tyckte jag.
Klockan är halv sju för honom och han har sovit i en halvtimme.
Jag kom och tänka på den här låten. Den passar liksom in.
Aerosmith - Don't wanna miss a thing
Idag var en bra dag
Ja, det var det. Jag hann med allt jag skulle hinna med och mina danselever börjar verkligen bli duktiga.
Innan min egen lektion skulle vara, var jag åter igen med på lektionen som hölls innan. Jag vet inte vad som skulle skilja denna dag från andra dagar, men jag tog verkligen ut mig. När min lektion skulle börja var jag knallröd i ansiktet och hade svett rinnandes all over.
"Ringer någon ambulansen om jag faller ihop?" frågade jag.
Sen dödade jag dem med fys och kondition innan vi malde koreografin.
Nu sitter jag här med pulserande huvudvärk.
Idag är en bra dag
Jag vaknade av mig själv imorse och trodde att jag hade försovit mig. men det hade jag inte. Jag sov en halvtimme till. Sen åt jag, utöver mackan, en massa hallon till frukost. Det känns som att bara det kommer att göra susen för dagen. Så jag passade även på att träna magen när jag ändå var igång liksom.
Snart är det dags att rycka in för någon på jobbet.
Jag saknar jobbet lite.
Senare ikväll ska jag till mina små elever för att lära dem fortsättningen på den koreografi jag byggt. Är taggad.
Imorgon är det helg och jag ska jobba både fredag och lördag.
När jag ser vad jag skriver, "idag är en bra dag", låter det som om jag är manodepressiv. Jag vet inte, men det kanske jag är. Jag tänkte bara nämna det så att ni kan påminna mig om det när jag har mindre bra dagar.
Ha en bra dag!
Mina farföräldrar läser min blogg
Jag har fått veta att min farmor och farfar tittar in här ibland.
Jag vet att de även läser min kusin blogg.
Hon skriver fint och uttrycker sig på engelska.
Hon har oftast en poäng med det hon skriver och hon skriver mer utförligt om vad hon gör och hur hon tänker.
Sen lägger hon ut fina bilder.
Jag skriver på svenska och delar med mig av sånt jag kanske inte borde.
Jag har egentligen inget vettigt att skriva, så jag skriver massa skit istället.
Jag lägger sällan ut bilder.
De sa att det var kul att läsa om vad vi tänker och om hur vi mår. Jag blev nästan lite glad av att veta om att någon uppskattar vad man gör. Om min kusin har en så fin blogg, vad har jag då? Jag ska kanske ändra inriktning lite och koncentrera mig lite mer på mina läsare. Kanske ställa en fråga efter varje inlägg.
Imorgon ska jag vaxa mig, igen.
Vad tycker ni om det då grandma and grandpa?
För det är jag värd
Idag vart jag så otroligt sugen på en kopp varm choklad.
För ett par dagar sen hittade jag chokladpulver i skafferiet, och idag hittade jag mjölk i kylen. Grejen är att den hade gått ut, men i mitt begär tänkte jag, "men det luktar ju okej", så jag värmde mjölken och blandade i pulvret.
Jag har fått för mig att jag inte tål mjölk**, så jag håller mig borta från det. Men idag kände jag att det var värt att ta chansen.
Vanligtvis sväller jag bara upp till en tredubbel midjesize.
Nu ligger jag här på mage i min säng och vill spy.
** Observera att detta endast gäller mjölk. Ost, choklad och andra mjölkinnehållande produkter äter jag med glädje.
känsligt
Igår var allt jättejobbigt. Jag var extremt känslig och under kvällen kunde jag inte göra annat än att gråta. Det är sant, och egentligen vet jag inte riktigt varför. Utlösande orsak var för att jag läste ett mail som min kusin hade fått. Det fick mig att inse att det finns vissa personer i mitt liv, vilka borde stå mig nära, jag inte alls känner. Jag har inte känt något behov att göra det heller.
Sen saknar jag två personer grymt mycket.
Isabel, min bästa vän och kusin. I och med att jag har haft mycket annat att göra och samtidigt har en annan person jag saknar, hade jag inte insett hur mycket jag faktiskt saknar henne. Det gör jag, oerhört mycket. Jag menar, tidigare klarade vi inte av en vecka utan att träffas, och nu har det gått hela tre veckor, och mer därtill. Att resa till London är varken långt eller dyrt, men det svåra är för mig att finna tid i mitt så schemalagda liv. Trots att det är jobbigt så är det skönt att veta att det inte spelar någon roll hur långt vi än är ifrån varandra. Vi är alltid dem samma.
Mannen i LA, killen som gett mig tro på kärlek. Jag tror ni alla förstår hur det kan kännas när någon, som får allt att kännas så bra, åker bort. Det är redan jobbigt som det är när man försöker upprätthålla relationen över internet, men för att strö salt i såren så uppstod en komplikation, vilket skulle göra att han inte kunde åka hem i sommar. Innan vi pratade igår, kändes det nästan hopplöst. Jag menar, om jag är här, och det går så bra för honom. Vad blir jag då i hans stora värld? Hur som helst, vi pratade, och allt har en lösning. Jag tror vi fann våran. Den som lever får se.
Njutning på g.
Jag är i denna sekund påväg till en halvtimmes bortskämdhet.
Jag ska få massage.
Sen är det stress igen.
Universitetet väntar.
Hörs sen.
F*ck that
Jag är fortfarande sjuk. Bättre, men sjuk.
Jag vet att jag inte borde, men jag ska.
Jag känner för det och dagen ser guldig ut genom persiennen.
Jag har en och en halv timme att döda innan jag ska iväg.
Jag går ut och joggar innan frukost.
Som tidigare inlägg visar, har jag många tankar.
Talk to you later
Konstiga tankar och insikter
Klockan är morgon och jag är uppe sen 40 minuter tillbaka. Eftersom jag har en del saker inplanerade för dagen hade jag tänkt att åka och lämna blod innan allt börjar. Men nu har jag ångrat mig, jag vill lämna blod när jag inte har en massa andra saker att göra.
Idag kom en underlig tanke till mig. En ovälkommen tanke. Men en tanke.
För första gången på en månad tvekade jag lite. På vad vet jag inte egentligen. På mig? På framtiden? Jag vet inte. Det kändes inte bra i alla fall. Som om jag var ensam och visste att jag skulle få vara helt ensam.
Igår hände det något hemskt. Det var en kille som dog. Så egentligen vill jag bara åka och lämna blod i alla fall. Jag vill kunna rädda ett liv. Killen var i min ålder, om inte något år yngre. Återigen kom jag till insikt om att livet är så oförutsägbart, att vad som helst kan hända.
Så ensam eller inte, jag ska aldrig leva mitt liv ofullständigt.
tidigaste på länge.
Klockan är inte ens 22 och jag har redan gått och lagt mig, för typ tjugominuter sen. Detta beror väl på att jag är trött, men främst av att jag inte har något vettigare att göra. Jag ska pirata lite och kanske läsa lite pluggsaker, kanske skypea lite med min kusin.
Jag har ju klippt mig
Jag har ju bara påpekat att jag ser ut som en tant i mitt nya hår.
"Rockigt" sa min vän Leopold. Känns ju bättre.
Men här visar jag er.
Gjorde en liten min för att ta bort fokus på mitt otroligt söta ansikte.....
eh ja, hur som helst, kolla håret. Jag vet inte vad jag gör.
Min kusin är au pair
Jag saknar dig BeBiZ!
Äntligen!!!
Jag har äntligen fått kontakt med min kusin. Åh, jag insåg precis hur otroligt mycket jag saknar henne också.
Isabel... I can't wait to visit you.
Party, shopping och bakelser.
Gårdagen
I ungefär en tredjedels dygn låg jag och pratade med B.
Long time no see..
Ikväll ska jag möta upp med en gammal god vän till mig. Vi brukade alltid gå promenader när jag bodde här i Bagis. Ikväll befinner jag mig i Bagis, så vi ska passa på att ses lite snart. Fast han och hans vän är lite berusade, och jag är lite sjuk. Sen pratar jag med loveboy nu, och egentligen vill jag inte lägga på. Fast min vän skulle hem och göra tvåan innan vi kunde ses. Det är lugnt för min del. Sist hann vi knapp säga hejdå innan han var tvungen att springa hem.
Jag har varit inne hela dagen, jag behöver det här.
Tiden
Nu är jag officiellt inte anställd på heltid. Känns både bra och dåligt.
Som sagt, jag behöver plugga. Så tid kommer ju att finnas.
Men.
Jag har varit ledig en dag nu, och jag håller på att dö av uttråkning.
Jag har städat lite i mitt rum. Jag har kollat på Prison break.
Jag har kollat på Youtube-klipp. Jag har ätit.
Jag har kollat i min kalender. Och kollat lite till.
Det finns så mycket lediga luckor att fylla.
Är det någon som vill leka?
Räknas det?
Jag har ju som sagt gjort ett uppehåll på mitt godisintag. Det går riktigt fint tycker jag.
Men idag lånade jag min mammas väska när jag skulle till jobbet, och kvar låg en tablettask med små lakritspastiller i. Jag smakade fem stycken. Räknas det?
Eller ändrar ni åsikt om jag säger att på asken stod följande:
Kåtpiller - Horny Little Devil
(Oja, jag vart oerhört upphetsad.)
Men idag lånade jag min mammas väska när jag skulle till jobbet, och kvar låg en tablettask med små lakritspastiller i. Jag smakade fem stycken. Räknas det?
Eller ändrar ni åsikt om jag säger att på asken stod följande:
Kåtpiller - Horny Little Devil
(Oja, jag vart oerhört upphetsad.)
Som sagt, att jobba helg på Taco bar
Jag slutade klockan 18.00.
Jag loggade ut 19.26
Om jag ska räkna alla kaosartade grejer som hänt idag kommer det bli en lista på 18 000 saker. Jag besparar er detta.
Men jag har haft kul!
Jag loggade ut 19.26
Om jag ska räkna alla kaosartade grejer som hänt idag kommer det bli en lista på 18 000 saker. Jag besparar er detta.
Men jag har haft kul!
Att jobba helg på Taco bar
Idag jobbade från öppning, 9.00. Jag var helt själv för första gången. Det gick bra, men det vart lite stressigt i slutet. Jag vet inte om det alltid har varit såhär, men det är så jäkla mycket folk under fredagar och lördagar.
Förra lördagen såldes det mat för över 44 000 spänn, det är nästan tredubbelt så mycket av vad en vanlig dag säljer.
Idag skulle jag ha rast klockan 13.00. Jag lyckades komma iväg 14.30.
Nu ska jag upp och döda igen. Jag slutar klockan 18.00
Förra lördagen såldes det mat för över 44 000 spänn, det är nästan tredubbelt så mycket av vad en vanlig dag säljer.
Idag skulle jag ha rast klockan 13.00. Jag lyckades komma iväg 14.30.
Nu ska jag upp och döda igen. Jag slutar klockan 18.00
Dimmig morgon
Jag hade inga som helst problem att somna igår, och inte heller hade jag några att vakna imorse. Det är en bra morgon, en vacker sådan. Dimman ligger tungt över träden och gör det svårt för solen att lysa igenom. Dimman blir allt tjockare och tjockare och jag kan inte se längre än till träden som står utanför huset.
Nu ska jag klä på mig, och jag antar att det är uppfriskande kyligt ute. Sen bär det av till jobbet.
Off to bed
Jag och sover nu. Jag vill vakna upp imorgon och bara vara helt och hållet frisk.
Tack på förhand.
Jag åker hem
I kväll åker jag hem.
Mamma har bakat kanelbullar.
Nu kom det.
Jag har inte riktigt haft tid till att tänka på det här med att faktiskt skolan är över.
Men sen såg jag den här bilden och jag kom till insikt över situationen.
Jag saknar min klass. Faktiskt jättemycket. Tre underbart roliga år.
Sen tog det slut. Men jag kunde inte vara gladare över min gymnasieval.
Vad hände?
Min blogg vart helt plötsligt jätteful och allt annat än personlig.
Isabel, hjälp mig!
Spoild little child
Idag kom min far på besök och jag fick än en gång känna mig som ett barn.
Vi gick till affären och handlade. Det jag förväntade mig var typ lite bröd och kanske middag för ett par dagar.
Men icke.
Jag kom hem med fyra tunga kassar med mat av ett värde av 1219 spänn.
Jag kan inte säga annat än tack pappa, makaroner skulle bli tråkigt i längden.
Är det bara jag?
Idag vaknade jag typ kvart i nio och tänkte för mig själv, "Det här är bara inte sant". Det var min far som ringde. Automatiskt loggade jag in på Skype för att se om m love var inne. Det var han inte. Om jag ska våga säga något så är det nu... Det var ganska skönt att han inte var det. Istället vaknade jag för en halvtimme sen.
"Jag har vant mig att vattna blommorna"
Det är såhär på nattkvisten jag visar mitt rätta jag.
En tant med svarta sopsäckar till påsar under ögonen.
En röst tjockare och hesare än alkisen på parkbänken.
När man kommer i i det stadiet då man somnar undertiden man talar så kanske man bör tänka på refrängen.
Nu har jag däckat ett antal gånger bara under tiden jag skrev det här inlägget, så jag ska väl lyda den emigrerade mannen och faktiskt sova.
Kräftskivan
er Till höger: "aaawh, han är så sexy"
Mitten: "höhö, vad ör det som händer?"
Till vänster: "chipp chopp sa saxen"
Jag har inte ätit godis på två veckor
Detta, mina vänner, är fullkomlig sanning. Denna gång handlar det inte jättemycket om att inte äta det bara för att det inte är bra för kroppen. Det visste jag ju redan. Om rökare kan röka, kan jag käka godis. På tal det såg jag att min mamma förlorade vårat vad. Synd att jag inte satsade pengar på mig själv.
Jag äter inte godis. Jag saknar det inte.
Bara lakrits.
Jag har problem
Jag börjar sakta men säkert inse att jag har problem. Jag sover inte om natten. På senare dagar har det berott på att jag talat med en mister. Eftersom tidsskillnaden är nio timmar är det typ den enda lösningen, eftersom mitt liv varit så fyllt med händelser. Fast detta vill jag inte klaga på, inte alls.
Men grejen är att jag har som en röst i mig som säger "Gå förfan inte och lägg dig"
Jag brukar lyssna till den rösten.
Så istället för att få en god natts sömn, vakna och se hyfsat okej ut, så tvingar jag mig själv att öppna ögonen när klockan ringer, titta mig i spegeln för att se att påsarna under ögonen är ett faktum. Blicken är livlös, likaså tankeverksamheten.
Tur att jag är ledig imorgon.
Nu är klockan två...
Kort om dagen...
Jag är sjuk sen snart en vecka tillbaka. Förkylning.
Idag hittade jag en nässpray och plötsligt kunde jag andas igen.
Förra veckan började jag få en vagel under vänster öga. Ett par dagar senare försvann den. Nu har det börja gro en under höger öga. Snälla någon, vad ska jag göra?
Som ni vet så har jag klippt mig. Eller min vän Evelyn gjorde det. Hon brukar klippa mig, hon är duktig. Men denna gång vet jag inte riktigt vad som hände. Kort och gott känner jag mig som en tant. Men tanter är väl söta?
Idag tog jag en extra danskurs innan jag skulle hålla min egen. Fyfan vad kul säger jag bara. Från indian-dans till cowboy-dans.. Att dansa till Rednex-låtar är bara så kul. Och jag är stolt. Vanligtvis går jag inte denna kurs, men hoppas in idag på skoj. Jag hängde med asbra med tanke på att de andra redan dansat den tre lektioner tidigare.
När jag kom hem ikväll steg sig hungern på (hade ätit ett äpple och lite nachos, allt innan klockan två). Jag rotade i skafferiet och vart lycklig, gånger artontusen, av att hitta ett russinpaket. Sen kokade jag även makaroner. Idag igen.
Nu sitter jag här, mätt som ett as, men fortfarande tuggandes på lite russin. Imorgon ska jag uppträda med min vän Dina, men på dagen är jag ledig. Så vad gör jag ikväll? Jag vet att jag borde sova, med tanke på att natten bjöd på fyra timmars sömn. Men jag är speedad. Hm...
Jag säljer min själ
Idag kirrade jag ett till jobb. Om jag nu vill ha det. Det vore ju nice att ha ännu ett extrajobb liksom. Och villkoren i sig är ganska bra, tror jag.
Men. (Ja, här finns det ett men)
Detta jobb ligger som tvåa på min lista av jobb jag aldrig skulle jobba med.
Jag ska alltså sälja försäkringar till företag, om jag förstod det rätt. Eller så var det till medlemmar. Skit samma.
Etta på min lista är Telemarketing. Nu när jag tänker efter, är det inte samma skit?
Man ska inte vara kräsen när det kommer till jobb... Men ska man verkligen gå och sälja sin själ för att få in pengarna? Jag tror faktiskt att svaret på frågan är ja i dagens situation. Jag vill till LA.
igen
Ännu en kort natt innan jobbet.
Så värt det,
God natt
