Chopp chopp
Ja, som sagt jag var i dag tvungen att klippa mig själv. Anledningen var, som de flesta kanske kan räkna ut, att jag var hos frisören och inte vart nöjd. Killen använde inte ens någon sax, utan han choppade mitt hår med kniv. Inget fel i det antar jag. Han såg ju ganska skillad ut med kniven liksom. Han pratade på och verkade verkligen veta vad han pysslade med...
MEN !
Jag har kommit på varför man säger att man är nöjd när man är klar. Och nu menar jag inte om man har haft ett två meter långt hår och själv väljer att slippa av allt... Utan jag syftar mer till de där simpla klippningarna. Igår, när jag satt där så fick jag en impuls igen. Jag har ju tänkt spara ut mitt hår eftersom jag dansar ganska mycket. Men sen satt jag där och kunde inte låta bli, så nu sitter jag här halvt skallig. Men vafan, håret växer ju liksom ut igen!
Nej okej, nu ljög jag igen, men jag fick en impuls av att åter igen klippa upp håret och återigen klippa luggen. Och NU kommer jag till det jag från början ville ta upp. Jag vill liksom uppmana alla er som går till frisören att be dem att inte styla håret efter. Inte så mycket i alla fall. Då kan man liksom inte se om det vart bra eller dåligt. Jag var skitsnygg när jag gick därifrån. Hollywoodlockarna smekte mina axlar och alla vände huvudet när jag gick förbi. Eller nej det gjorde de nog inte. Om de nu gjorde det så var det väl bara desperata medelåldersmän, eftersom jag hade ett par korta shorts på mig... Men i alla fall, jag var snygg. Och jag var snygg efter att ha hoppat på studsmattan. Ja jag var snygg hela tiden fram tills dess att jag gick och bastade. Sen vart det blött, sen gick jag och la mig..
Okej, nu kommer jag till saken... När jag vaknade var mitt hår så fult så att klockorna stannade! Och även när jag blötte och fönade det var det katastrofalt! Det var bara att ta fram saxen, som så många gånger förr. Grejen är att håret i sig var väl fint, men vad snubben hade gjort med min lugg är fasiken ett mysterium. Men chopp chopp sa kökssaxen och sen såg jag representabel ut igen.
Vad har jag lärt mig av det? Jo, eller nej, vi förstår väl vad man lärt sig. Annars får det stå för er!
MEN !
Jag har kommit på varför man säger att man är nöjd när man är klar. Och nu menar jag inte om man har haft ett två meter långt hår och själv väljer att slippa av allt... Utan jag syftar mer till de där simpla klippningarna. Igår, när jag satt där så fick jag en impuls igen. Jag har ju tänkt spara ut mitt hår eftersom jag dansar ganska mycket. Men sen satt jag där och kunde inte låta bli, så nu sitter jag här halvt skallig. Men vafan, håret växer ju liksom ut igen!
Nej okej, nu ljög jag igen, men jag fick en impuls av att åter igen klippa upp håret och återigen klippa luggen. Och NU kommer jag till det jag från början ville ta upp. Jag vill liksom uppmana alla er som går till frisören att be dem att inte styla håret efter. Inte så mycket i alla fall. Då kan man liksom inte se om det vart bra eller dåligt. Jag var skitsnygg när jag gick därifrån. Hollywoodlockarna smekte mina axlar och alla vände huvudet när jag gick förbi. Eller nej det gjorde de nog inte. Om de nu gjorde det så var det väl bara desperata medelåldersmän, eftersom jag hade ett par korta shorts på mig... Men i alla fall, jag var snygg. Och jag var snygg efter att ha hoppat på studsmattan. Ja jag var snygg hela tiden fram tills dess att jag gick och bastade. Sen vart det blött, sen gick jag och la mig..
Okej, nu kommer jag till saken... När jag vaknade var mitt hår så fult så att klockorna stannade! Och även när jag blötte och fönade det var det katastrofalt! Det var bara att ta fram saxen, som så många gånger förr. Grejen är att håret i sig var väl fint, men vad snubben hade gjort med min lugg är fasiken ett mysterium. Men chopp chopp sa kökssaxen och sen såg jag representabel ut igen.
Vad har jag lärt mig av det? Jo, eller nej, vi förstår väl vad man lärt sig. Annars får det stå för er!
Kommentarer
Trackback
