Anger management

Idag hade jag en halvtimmes rast på jobbet. Denna spenderade jag med att äta och läsa i en Elvistidning. Det var så kul att jag satt och gapskrattade, högt och länge. För det var kul länge. Jag hade gömt mig i ett hörn och byggt mig en borg av chipskartonger. Ja, där satt jag och skrattade helhjärtat. Ingen kunde se mig, en jag undrar vad gästerna tänkte när det kom konstiga ljud inifrån Taco bar.

Som vanligt kom jag inte därifrån förrän lite mer än en halvtimme senare, eftersom det var jag som stängde. Jag tog Farsta-tåget och åkte till Skärmarbrink, där jag skulle vänta på Skarpnäcks-tåget. (Idag åkte jag hem, ingen mobil = ingen väckarklocka). När jag kliver av tåget blir jag så rastlös och började tänka tillbaka på back in the days, och av någon konstig anledning började jag tänka på när jag ville lära mig spotta "som en man".
Jag är idag ingen spottande person, men jag tänkte "what the hell". Innan jag visste ordet av rann det spott på min jacka.

Och sen nydligen. Jag kom hem, kikar i skafferiet och överöses av godsaker och mat och allt ni kan tänka er. I mitt fattiga studenthem ska man vara glad om man hittar Digestive från 2007 liksom. Grejen är att det var så mycket godsaker att det vart jobbigt. Sen har tanken slagit mig att jag, fortfarande, inte ska/bör/får äta sådant. Och speciellt inte mitt i natten.
Det slutade med att jag åt en massa marinerade vitlöksklyftor.
Tur att min kille bor på andra sidan jorden.