En tolkningsfråga

När jag kom till Bagarmossen efter min dag av aktivitet så slog tanken mig att jag skullegå in i Jalla-livs för att se om jag kunde få tag i något så att jag kan ringa till min man i LA.

Sagt och gjort.
Jag gick direkt fram till kassan och sa:
"Jag behöver ringa till USA, vad har du för något och vad kostar det?"

Han log mot mig och räckte fram in egen mobil varpå jag tittade på den och sedan förvirrat på honom igen. Killen erbjöd sig alltså här att låna ut sin mobil så att jag kunde ringa.

Antingen var han bara helt genomsnäll, eller helt genompantad.
Jag menar, jag vill ringa, men jag är inte desperat!
Eller?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0