Anger management

Jag kände mig inte det minsta trött, snarare tvärt om, full av energi. 

Jag vet inte av vilket av alternativen det beror på, men idag har jag verkligen, verkligen gjort mig illa på jobbet. 

Det hela började redan när jag kliver innanför dörrarna. Smack sa det när jag körde in låret i ett järnstängsel. Ett blåmärke med lite rött i fick jag av det. Kan ju vara skönt med lite färg på mig färglösa kropp såhär när hösten verkligen kommit. 

Nästa grej som hände var att jag, när jag lagat färdigt maten, råkar tappa en skållande het böna på armleden. Ett brännmärke som tillsynes kan komma från en cigarett, joinar nu mitt "emo-streck". Jag går verkligen in för att visa vilken olycklig fjortis jag en gång i tiden varit. 

Efter att ha tillagat kycklingen och tar bort tallriken som ligger över bunken, lyckas jag bränna tre av mina fingrar på vänster hand. Det, mina vänner, var det värsta. Och eftersom jag inte hade tid till att spola kallvatten på mig resulterade det i pulserande smärta i princip hela arbetsdagen. Min chef gick till och med till Apoteket för att köpa kylande salva. 

Ja, som ni ser kan det gå illa till om man ska jobba tidigt och inte sover. 

Men hur kunde jag sova när jag äntligen kunde prata med mannen i LA över Skype? 

But then again, helt ärligt... Jag gillar mina ärr.

Jag ser dem som naturliga tattoos som som lämnas kvar på kroppen som påminnelser om vad man gått igenom i livet. Dessa eventuellt kommande ärr stannar kvar, antingen som påminnelse om att jag bara var jäkligt klanting som ung, eller att jag var en lovefool. Fast vad är skillnaden?