maybe later

Försökte mig på yoga idag också, men min nacke säger helt klart nej till det. Så nu går jag ut i terrängen och springer. Jag gör ett nytt försök när jag kommer hem och har varma mjuka muskler.

Idag fick jag se min bror för första gången på ett antal veckor också. Trevlig översakning tycker jag. Vi får se om jag kan få med honom ut till Dalarö kväll, men troligtvis inte.

Nu är det bäst jag beger mig mot Evelyn. Ödlan kämpar för att ta sig igenom glaset och jag släpper snart ut henne. Men jag vet inte om jag vågar bära in henne sen igen. Det var länge sen mina armar läkte från hennes klor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0