På spåret
På tunnelbanan på vägen hem idag så var det en hel drös med folk. Jag med min vanliga tur hade såklart sittplats. Jag hatar att stå och trängas med andra människor på ett tåg, speciellt när man bär på en fet väska också.
Fast det var inte vad jag ville berätta.
När jag satt där på min plats och lyssnade på min iPod så var det en kille som pratade i telefon som trängde sig förbi folkmassan. Sen fick han syn på mig:
"Nemen tja, hur e läget?" frågar han med ett stort leende på läpparna, som om vi var barndomskompisar som inte setts på tio år.
"Eeeh, bra" svarar jag lika leende som han, tittar runt för att försäkra mig om att det var mig han pratade med, och tänker
- Vem fan är det där?
Fast det var inte vad jag ville berätta.
När jag satt där på min plats och lyssnade på min iPod så var det en kille som pratade i telefon som trängde sig förbi folkmassan. Sen fick han syn på mig:
"Nemen tja, hur e läget?" frågar han med ett stort leende på läpparna, som om vi var barndomskompisar som inte setts på tio år.
"Eeeh, bra" svarar jag lika leende som han, tittar runt för att försäkra mig om att det var mig han pratade med, och tänker
- Vem fan är det där?
Kommentarer
Trackback
