soffpotatis

Dispite att jag inte lämnat lägenheten sen jag kom hem från jobbet, så känns den här dagen riktigt värd. Pizza i sängen till en grym serie med film på det. Ibland är det sånna dagar man behöver, utan att känna någon prestationsångest.

B är här i två dagar till. Jag har nästan börjat vänja mig med tanken på att ha någon i lägenheten när man kommer hem efter jobbet. Visst ska det bli skönt att kunna traska runt naken, hoppa hopprep mitt i natten, sjunga så högt jag förmår, få dansinfall och bjuda över tjejerna på en Ladies night... men det är trevligt med sällskap också. Jag kommer nog att sakna honom en del. Och hans mat. Fast jag klarar mig bra själv. Att dela hem med en man är inget jag vill just nu. Den enda jag kan tänka mig att dela hem med är Isabel (miss you BeBiZ, prata med Sarah och James angående min visit om en månad) och hon kommer hem om cirka två månader. Känns sjukt att tänka på att vi kan ses när vi vill snart igen. Det blir grymt.

Annars har jag kommit på att jag kanske ska ta mig en trip till Australien lite senare i år. Lära mig surfa, ta ett dykarsert och sänka ner mig själv i en bur i havet, omringad av vithajar. Det låter lite för bra för att vara sant just nu, men dör jag då så dör jag på topp.


Det här skulle egentligen bara handla om mig äta pizza i sängen, men det är lätt att spinna iväg. Nu tar jag mig en dusch, sen invitear jag B att lägga sig i sängen och kolla på ännu en film. Ja, det här är en sån där prestationsångestfri dag, så det är bara att suga på karamellen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0