Anger management

Idag har jag packat om väskan och insåg att jag är en bra packare. 

Allt kommer med. 

Så nu är det en vecka kvar. 

En vecka. 

I morgon jobbar jag tolv timmar så vi kan ju säga sex dagar då. 

Jag har längtat så länge på att resa. Tiden har stått stilla. 

Nu skulle jag vilja att den gjorde det. 

Eller att alla dygn har 37,5 timmar. 

Inget av det är ju möjligt, så jag får göra det bästa av tiden. 

I kväll ska jag städa upp i mitt rum hos mor. 

Sen måste jag städa upp i min lya. Jag kommer faktiskt inte ihåg i vilket skick jag lämnade den i igår. Så det ska bli lite spännande att se när jag kommer dit i morgon efter jobbet. 

Vidare har jag några att hinna träffa och lite andra småsaker att uträtta... 

Jag ska leka med Fia, fika med Sam, fixa mitt hår och ha sleep-over med Emilie, catcha upp med Evelyn, öva sång med Karolina, recalla med Ross m.m.

Vidare ska jag jobba 15 timmar till, fira min storebrors födelsedag, partaja med 73 andra på min farfars 70års fest, festa vidare och avsluta med pillowtalk med min Isabel, möta vaxtanten, träffa min killes syrra, lämna tillbaka ett par skor, läsa ut boken jag läser nu, packa helt klart och låsa väskan, fixa försäkring, öva på mitt framträdande m.m.

Sen finns det en kategori som handlar om vad jag skulle vilja göra..

Åka till Dalarö, gå på bio och fortfarande gå ut och dansa (fast det kommer).

En vecka var det va?