Anger management

Jag vaknar och öppnar mina trötta ögon. Gardinen dras åt sidan och fönstret åker upp - moln. Uppgivenheten finns inte idag. Jag vänder mig om och ser mig själv i spegeln, "jag är ju vacker även på morgonen". Jag låter gårdagens irriterande tankar glida av och funderar på vad min natts dröm betyder. Det var länge sen jag senast berättade om mina drömmar. Oftast är de ganska coola och spännande, men den senaste tiden har jag drömt drömmar som jag själv försöker att inte komma ihåg, alltså inte heller skriva ner dem.


Jag och min "okända" kille är fast på en ö och kan inte fly. Ön är full av människor eftersom det är en tivoli-ö. Det är ett annat par som håller oss fångna och gång på gång försöker vi fly. Vi är döda. Åtta gånger har jag blivit dödad av de varelserna. Alla gånger i försök av att fly. Ärren av åtta knivhugg pryder min bröstkorg. Men vi lyckas på en chans till när paret ibland åker iväg. Vi kan gå fritt på den där ön, men vid portarna och en bit ut i vattnet går som ett sensornät som signalerar dem när vi korsar gränsen. Till hjälp för att fly avvänder vi besökare på tivolit, som har som någon bricka för att avaktivera sensorn, bara för någon sekund. Frihet. Flykt. Vi måste tänka snabbt, gömma oss, komma bort från ön så snabbt som möjligt. Paret kan fortfarande känna oss och vi måste vara listiga och snabbtänkta. Jag känner hur de redan vet att vi rymt och vi tvingas handla snabbt för att inte få ännu ett knivhugg i bröstet.