Anger management

Dagen är här som jag har väntat på i typ fem veckor nu. Jag trodde det skulle vara lättare vid det här laget, men det är det inte. Kanske till och med tvärt om, det svider förjävligt. Men skillnaden nu är att det inte finns någonting att hålla kvar vid. Det är över nu. Jag har gråtit hjärtat ur mig och behöver det inte längre. Jag kan falla fritt.

Och falla fritt är något jag tänker göra. Jag tänker inte längre bara vilja göra saker, nu är det dags att faktiskt göra dem också. Killen jag olyckligt älskar hade antagligen rätt och jag tänker inte vara rädd för att misslyckas längre. Inte nu när jag inte har något att förlora. Jag tänker våga ta risker och jag tänker strunta i om jag är ensam. Jag tänker sats på det jag faktiskt vill satsa på i alla lägen. Jag tänker falla fritt.