London, hold on

På måndag kommer jag äntligen härifrån igen. Som sagt, en splittrad kropp som behöver något annat än vardagen som råder. Det är inte det att jag är missnöjd, för jag har det jävligt bra nu också. Jag trivs med mig själv, med de jag tillbringar min tid med, och jobbet är väl okej.. inget långvarit men dessvärre nödvändigt.

Men det är något som inte är rätt, och det stör min balans. Jag har inget ankare som kan hålla mig på plats. Så jag flyter fritt på ett stort hav. Och jag gör det ensam. Jag behöver hitta min hamn och tills dess driver jag runt.


Så på måndag beger jag mig till min bästa vän och kusin där jag kan ligga strandad i några dagar.
LONDON
HERE I COME. Det kommer bli sjukt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0