dagens vändning

Jag tvingar mig själv att äta. Det är ingen hemlighet. Men jag äter i alla fall.
Med ständigt nedtvingade tårar så kunde jag inte förmå mig att äta upp lunchen, utan kände ett starkt behov av att spy. Så jag slängde maten och gick till toaletten. I mitt försök till att få upp något insåg jag hur jävla destruktiv jag är. Det är sorgligt. Jag är sorglig. Så jag reste mig upp, gick till spegeln och sa åt mig själv att rycka upp mig.

För nu känns det bra. Just nu är rädslan för alla frågor som kommer att ställas på jobbet inte lika stark. Jag klarar mig. Det gör jag ju alltid. Så nu är det dags att åka till jobbet och göra något som jag faktiskt tycker är kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0