life goes on

Det senaste dygnet har bara varit konstig. På det bra eller på det dåliga sättet? Jag tror lite av båda faktiskt. Men en sak kan jag ju berätta för er. Jag sitter nu ensam i lägenheten och ska sova här, ensam. Fram tills nu har jag inte kunnat sova här och knappt ens kunnat vistas här utan att må riktigt dåligt. Ännu ett steg. Och jag börjar väl inse lite mer att jag har hittat en ny vän för livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0