I am starving

Hungrig var inte rätt ord. Verkligen hungrig är vad jag är. Nu ska jag gå och handla också. Vad vet jag inte, men middag för kvällen hoppas jag. Min man är kvar i skolan och hjälper sina vänner med teorin. Jag är ensam. Eller inte ensam ensam, eftersom jag bor med två män (läs: pojkar) till. 

Jag hatar att vara hungrig. Allt börjar sakta kännas meningslöst. 
Urcsh. Nu får jag gå och handla, för annars dör jag nog. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0