Anger management

En halvtimme innan det var dags att åka tänkte jag ta fram mitt pass. Men vart hade jag lagt det? Medan jag letade som en gris i gyttja letar efter pankaka, försökte min mor få tag i någon som kunde berätta vad vi skulle göra in worst case senario. Jag hittade inte passet. Vi åkte i 140 km/h till Arlanda och gjorde ett nytt pass i tullen. Jag skrattade frenetiskt under hela bilfärden. Sen, 980 jävla spänn kostade det jävla provosoriska passet att göra timmen innan flygstart. Mor skjutsade mig sedan till Terminal 5 och vi stannade för att andas lite. Sen bad hon mig att titta i ett fack i min väska. Och guess what! Ja, juste. Mitt jävla pass. Jag började gråta av skammen och ilskan på min klantighet. Nu skrattar vi alla medan vi beskådar verket som hamnar på min Wall of Shame. 

Så frågan är... förtjänar jag att shoppa? 

Oja, jag tycker nog det i alla fall.