tata

We never got to Escape Soho yesterday. Istället lät vi slumpen ge oss natten. Vi tänkte "det kanske är värt att gå in på The Slug så att jag (Emily) får dricka min sista Snakebite. Man vet ju aldrig när nästa kommer. Så vi gjorde det. Sen drack vi en till. Sen blev vi bjudna på shots och Redbull-drinkar. Vi kom aldrig längre än till Fullham Broadway. 
.
.
Men igår var bland de roligaste av nätter jag varit med om. Det var så många små saker som bildade denna underbara natt. 
.
- Vi träffade en kille som vi hade hamnat på efterfest hos förra gången jag var här. Han kom ihåg oss. Han kom till och med ihåg vad vi hade pratat om. Han frågade: "Have you killed your boyfriend yet?". "I have" sa jag glatt. 
Samma kille sa "No offence, but I wouldn't want you to take care of me. You're crazy!". Han påstod att Isabel verkade vara den som tog hand om mig. "Well... she's not".
- En av killarna ur sällskapet som bjöd oss på drinkar och jag hade en dans battle. Han var cool, jag var coolare. Sen buggade vi istället. 
- Samma kille bor i Johannesburg. Så nu har jag någonstans att sova när jag tänker åka dit nästa sommar för att kika på fotboll. 
- Vi kallar honom Peter. Han heter Pan i efternamn. 
- Han bjuder oss på BBQ idag. 
.
Sen vart vi för fulla och sa farväl. Hemgången var lång med grymt underhållande. 
- Vi gick förbi e telefonkiosk. Isabel ville kissa men det slutade med att vi stod och skrek i luren. 
- Vi tog av oss skorna och skuttade runt i strumpor. Vi krälade, kröp, sprang, snurrade, hoppade och rullade hem i sång. 
- Isabel gav mig en blomma som hon "hittat" i en blomkruka utanför den lokala skönhetssalongen. En Pelargon, med jord och allt. 
- Sen åt vi flingor och bröd. Uppenbarligen slängde vi av kläderna, för när vi vaknade var vi nakna i ett oskonat rum. Likt Hiroshima efter atombomben. 
.
.
Kort sagt. Vi gillar att leva impulsivt, det verkar alltid bli bäst då. Och The Slug är den bästa baren i världen tror jag. 
.
Idag kan vi konstatera att baksmällan är ett faktum. Pulserande huvud. Vi ska åka till Brick Lane Market. Jag har gjort av med way too much pengar här. Men vafan, livet är underbart. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0